165 iiiedelliden Det tidigaste afert'iinna något osäkra belägget för glavens användande härrör frän år 1485, då Johan Kyle gav sin hustru morgongåva/* Det finns flera samtida redogörelser för denna morgongävoceremoni. En har givits av den engelske ambassadören Whitel(K‘ke, som i mitten av 165()-talet bevistade ett bröllop mellan Krister Horn och Gö>rvel Sparre på Stockholms slott. Vid detta tillfälle steg den adelsman som bar spjutet fram till bruden, varefter brudgummen placerades vid brudens sida. Därefter tillkännagav »talmannen» vad som givits av brudgummen. De tolv, som varit vittne härtill, framkallades nu i tur och ordning och luot (iciina åsikt oin niillstångiMis förvandling till glaven: »Då ett vapen av yngre typ, glaven, i senare tid användes vid morgongåvan är det redan av denna anledning sannolikt, att de i äldre inorgongåvobrev fiirekominande nltryeken hdsta, skdpt osv. iiven beteckna ett liknande, samtida vapen, vilket som ovan nämnts överensstämmer med språkbruket.» Som belägg för vapenteorin har också .lohan Stiernhöök anförts. (Historisk tidskrift för Finland 19.j4 s. 63 f. .Xlimpiist har senare godtagit denna vapenteori. Strödda bidrag till civilrättens historia s. 29.) Hafström arbetar bär med en indirekt bevisfiiring. Det finns emellertid direktd beliigg j)å att spjutet under medeltiden använts vid stadfästandet av’ morgongåvan. Så är exempelvis fallet i ett morgongåvobrev av den 21 S 1409. (R.\. t)r. ]H‘rg.) I detta diplom sker en namnuppriikning av de fastar bekräftar således det riktiga i Hafströms analys. (Hafström, art. Skafthållning i KL l.ö SJ). ;i8ö.i Den 19/1 l.')21 gav Krik .\brabamsson (Leijonbufvud) sin hustru l'd>ba biriksdotter (Vasa) en morgongåva, där ett antal män höllo |)å »gla\enet». (RA. Or. j)erg.). Den 11/11 1.510 gav Lasse Timmesson (halv lilja) i .Sjö sin hustru .\nna I/riksdotter (björnlår) en morgongåva, varvid det hölls j)å »glaweneth». (R.\. Or. ])erg.) .\r 1502 eller 1508 gav Sten Kristiernsson (Oxenstierna) sin hustru Pernilla Nilsdotter (.Sj)arre av Ellinge) ett morgongå\obrev där uttrycket »gtavenith» förekommer. (R.\. Or. perg. 27/8 1500). .\ngående dateringen i detta fall se (iillingstam, .\tterna Oxenstierna och \’a.sa under medeltiden s. 542. Den 10 9 1499 utstiillde Schering Larsson (lilja) ett morgongåvobrev, diir 12 höllo »u|)|)å glaffuene». Det sistniimnda brevet är bevarat i en vidimation från år 1570. (R.\. R 19c 1500 11 nr. 74.) Ittrycket »j)o glawiineth holdo» återfinnes i Folke (iregerssons (Lillie af (iregers Matssons iitt) morgongåvobrev av den 10 9 1499. iR.\. Or. ])erg.). * Tidigare KA. Rött nr. 240. Nu i K.\. .Strödda äldre riiken.skai)er. Rasmus Ludvigssons handlingar ang. danska adelns gods i .Sverige och svenska adelns gods i Danmark och .Sverige 2. Handlingar utom jordeböcker 1400-t 1500-t. — Knut Posses t. .Såteniis jordebrev. som å skaft och sj)jut höllo.» Detta
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=