LANDSLAGARNAS GB 10:3 SAMT MOTSVARANDE BESTÄMMELSER I STADSLAG OCH 1734 ÅRS LAG. FRIVILLIG ELLER LAGSTADGAD GÅVA GB 10:3 OCH DEN BAKOMLIGGANDE CEREMONIEN I landslagarna stadgas helt kortfattat att »Tolv män skola vara fastemän vid morgongåva, och den trettonde den som för ordet».^ I några sena handskrifter av den yngre landslagen säges att morgongåvan skall göras med skaft och skäl.- Detta uttryck alluderar på en rättssymbolisk ceremoni, som innebär att fastarna höll ])å skaftet, i detta fall spjutskaftet, och därigenom stadfäste öv'erlåtelsen av morgongåvan. Det framgår av morgongavobreven, att denna ceremoni kommit till användning redan under medeltiden. Uttryck som »holla på skaftet», »a fastone höllo» o.s.v. är vanliga vid denna tid. Ett nytt uttryckssätt möter i adelns morgongåvobrev, när i stället för »skapt» o.dyl. ordet »glaven» börjar användas.'^ Enligt .\hnquist miiter denna förändring i uttryckssättet vid den nya tidens ingång eller närmare bestämt f()r f()rsta gången år 1528.^ Denna förändring hiir emellertid redan ' .Mafjnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning av .\ke Holinbäek och Elias Wessén s. 43. GB 10:3. - Alnnjuist. Strödda bidrag till civilriittens historia s. 31. ^ Glaven var ett stickspjiit eller tyngre lans. (.\lmqnist. Strödda bidrag till civilrättens historia s. 24.) * .\linqiiist, Strödda bidrag till civilrättens historia s. 29. 31. Hafström. •Skalthållning, Historisk tidskrift för Finland 1954 s. 63 f. .\lmquist hade ursprungligen tänkt sig, att den mätstång. som brukades vid omfärden, också kom till användning vid morgongåvans stadfästelse. Denna spjutliknande miitstång har senare av adeln uppfattats som ett spjut, varför glaven vid nyare tidens början kom till användning. Hafström har rest invändningar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=