127 Mot detta vände sif» Axel Oxenstierna. I en senare överstrnken mening fiirklarar han sig stå på tredje klassens ståndpunkt och följaktligen vara emot att morgongåvan höjdes särskilt fiir grevar och något mindre iVir friherrar. Han pläderade för att morgongåvan sknlle inlösas, såvida man inte ville, alt den sknlle falla i hennes släkt. Rikskanslern ville att ordningen sknlle innehålla en hestämmelse })å en högsta tillåten storlek och fann, att den f()reslagna, även för en förmögen man, innebar en stor morgongåva. Han menar, att om det inte fastställdes hnr mycket som var tillåtet att giva, så skidle morgongåvans värde stiga till en sådan höjd, att den inte sknlle kunna inlösas igen.^ Diskussionen om morgongåvan togs än en gång npp. Den 3/3 uppenbarade sig lantmarskalken Erik Gyllenstierna på rådskammaren och förklarade ånyo, att speciellt herreståndet befann sig besvärad av alt de inte fick giva så stor morgongåva, som de själva fann för gott. khter tre timmars diskussion i rådet heshits att ordningen ytterligare sknlle överses.** Därmed hade motståndet mot stadgefiirslagel ännii en gång segrat. Oppositionen inomriksrådet hade varit hir stark. Motståndarna till stadgehirslaget ville hdjaktligen all morgongåvan skulle få ges efter var och ens önskan. De har också kunnat tänka sig en skala graderad i enlighet med ståndstillhörigheten. 1 händelse av gradering har man velat giha en distinktion även mellan grevar och friherrar. I sistnämnda fall fann man de föreslagna ö pundlästerna otillräckliga för båda dessa kategorier. Första klassen tycks också ha vänt sig mot inlösningsförfarandet. Det var huvudsakligen detta som låg bakom skillnaden mellan »adelns» uttalade åsikter och drottning Kristinas stadgeförslag. Den eftergift som gjorts i förslaget, genom att morgongåva med släktens samtycke kunde ges i obegränsad storlek, har inte varit tillräcklig för att hryta det motstånd som fanns. /6iJ och 16 i i års riksdrof Under 1643 års riksdag aktualiserades frågan återigen. I rådet yrkade drotsen j)å att var och en skulle få ge så stor morgongåva 8 SRP IX s. 174 ff. « SR.\P 3 .s. IGO.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=