103 lion i hiindelse av barnlöshet och som längst levande skulle erhälla hans efterlämnade penningar. I ett dylikt fall innehar naturligtvis inte det lagligt maximerade beloppet någon yttersta gräns. Del kan om delta brev sägas att i den form det föreligger bevisar det ingenting, nian erbjuder endast alternativa möjligheter. De två löOO-lals beläggen varken bekräftar eller föirnekar riktigbeten av den gängse åsikten. Ur den synpunkten är frågan öppen. Även om fiirbällandet mellan morgongåva och fiirbättring i dessa två fall varit helt i överensstämmelse med författarens tes, så hade detta ändå ieke utgjort något tillfredsställande belägg ])å tesens riktighet. Ingenting hindrar ju att fiirhållandel mellan de två komponenterna (morgongåvan och fiirbättringen) i del icke unders()kta materialet gestaltat sig j)å ett flertal olika sätt. Två slumpmässigt utvalda »bevis» säger ju då ingenting om den bakondiggande verkligheten. Endast en genomgång av hela del bevarade materialet, eller åtminstone en stor del av detta, kan ge ett tillfredsställande svar. Diinned återstår det tredje belägget, som bärriir från år 1003. och i vilket morgongåvan består av en sätegård med 5 pundläster ränta samt en förbättring om5()()() didcaler eller ungerska gyllen. Tills vidare skall inget försök till omräkning av detta brevs olika viirden gciras. Anledningen till detta är följande. Del fordras till att börja med en sak. för alt den i litteraturen fiirekommande åsikten om morgongåvobrevens stridvlur skall kunna vara riktig. Det lagrum som åberopas, i delta fall landslagarnas GB 10. måste ^■arit gällande lag. Uppfylles inte delta primära krav. så fiirfaller också åsikten i den form den nu fiireligger. Om GB 10 i sin helh(‘l verkligen varit gällande under hela perioden är emellertid tvivelaktigt. 1 1003 års brev ges nämligen godsmassan enligt de \illkor som 1044 års stadga fiirmäler. Del innebär alt efter 1044 radde, åtminstone i vissa avseenden, andra bestämmelser än vad som tidigare varit fallet. Sä liinge dessa är i sin helhet obekanta kan. för liden eftt‘r 1044. inga slutsatser dragas. Detsamma gäller för 1521 stadga eller vilka stadgor som ut l ärdals. innan den refererade tesen kan konfronteras med verkligheten. 1()44. Aven hiir måste med säkerhet fastställas vilken Skara slifls- och l;irovcrksl)iI)li()tck. Or. peri,’. 8 11 IGd.k
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=