100 Enligt Almquist var det inte ovanligt, att mannen ökade morgongåvans värde pä hinderdagen utöver vad han tidigare utlovat, d.v.s. genom morgongåvoförbättringen.-® Det framgår av vad som tidigare sagts att denna utökning inte bara skett på hinderdagen. Det bör också konstateras, att den inte alltid inneburit något utöver vad som tidigare utlovats. Inför Charles de Mornays äktenskap med Anna Trolle upprättades ett »äktenskapsinstrument», i vilket bl.a. morgongåvan fastställdes. Dessutom fastslogs, att denna gåva skulle fiirbättras med en summa i ungerska gyllen.-® Det framgår av detta att morgongåva och förbättring mycket väl kunde fastställas vid ett och samma tillfälle före bröllopet, och att förbättringen i dylika fall inte gärna kan betecknas såsom något utöver tidigare löfte. Då fiirbättringen pä hinderdagen framställdes såsom något nytt. så får det således inte utan vidare ses som en korrekt redogiirelse för när förbättringen först fastställdes. Det torde stundom i ett dylikt fall mera ba varit frågan om ceremoni än verkligbetsbeskrivning. För medeltidens del kan inte åsikten om efterlevnaden av landslagens maximering av morgongåvan samt förbättringens användande i syfte att kringgå denna lag upprätthållas. Däremot är frågan oppen om hur förhållandet gestaltade sig under 1500- och 1600-talet. DE I LITTERATUREX ANFCIRDA BELÄCGEX FRÅX 1524, 1527 OCH 1668 Diplomet av den 28/() 1524 är utställt av riddaren Måns Johansson (Xatt och Dag) till Bro och gav hustrun Barbro luäksdotter 800 mark örtnger i morgongåva. Dessutom utlovades 200 gyllen till förbättring.’^® Morgongåvobrevet nämner inte hur utställaren uppfattat förhållandet mellan mark silver och mark örtnger. I .\lniqiiist, .Svensk rättshistoria II. Familjerättens historia s. 111. -* Striingnäs liiroverkshihliotek. Or. perg. 12 10 1002. ri B. Or. perg. 28 0 1.V24.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=