52 av germansk, framför allt västgotisk och anglosaxisk äktenskapsrätt. menar, att äktenskapet hos de germanska folken så till vida hade karaktären av ett köp, som förmyndaren mot en bestämd summa, dos, pretiiim, förpliktigade sig att överlämna förmynderskåpet över bruden, iniiiidium, till brudgummen. Icke desto mindre vänder han sig med skärpa emot att äktenskapets ingående någonsin skulle ha haft formen av vad han kallar för »Frauenkauf». Det är på tiden att denna allmänt gängse uppfattning försvinner. säger Freisen. ». . . sie ist weder in den sudgermanischen noch in den nordgermanischen Rechten begriindet. Niemals hat den germanischen \'r)lkern das Weib als blosse Ware gegolten. die den geltenden Gesetzen fiber Verkauf unterliegt.» Häremot kan invändas, att brudköpet ingalunda kan jämställas med ett varuköp. Det skidle förutsätta, att kvinnan hos germanerna haft en slavinnas ställning, vilket ingen påstått. Svagheten i Freisens resonemang framgår av att han, trots detta skarpa avböjande av köpäktenskapet vad kvinnans person beträffar, genomgående använder termer sådana som Kauftjeschäft, Preissiimme, Kaufvertrag etc. Som ett belysande exempel kan anföras, att det anglos. iveotuma, lat. ivittum (fornsv. vängåva) av Freisen översättes med Kaufpreis. Kvinnans förmyndare (giftomannen) kallas Verkäiifer, brudgummen Käiiferd^ Underffirstått är enligt Freisen att köpet endast rör målsmanskapet. Slutsatsen av dessa distinktioner blir, att förmynderskapet över bruden med dess vittgående konsekvenser och kvinnans person var två skilda ting. En jämförelse med den terminologi, som användes beträffande morgongåvan, är givande. Angående den ersättning, som lämnades för bruden av brudgummen, har vissa av de äldsta germanska lagarna så gott som genomgående termer, sådana som pretium puelhv, nuptiale pretium, iixoris pretium etc. I fråga om morgongåvan, som alltifrån begynnelsen var en gåva från brudgummen till bruden, bibehålls i regel de forngermanska termerna sådana som morgingah och liknande. Dos är ett användbart ord för alla »gåvor» i samband med bröllopet och kan brukas såväl om fästegåvan-köpeskillingen som om morgongåvan. Däremot användes aldrig benämningar sådana som pretium om morgongåvan. Hur
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=