295 (iermaiu'iiriH-hte 11. Die Geselze cles Karoliiifierreiches 711 -VHl. 2. .\lemannen niul Bayern, s. (>6. Gerinaneiireehle. Neiie Folfje. Land- iind Lehnrecht.sbucher. Saehseiispief^el. 1: 1. Laiulreelit. .s. 1)8. 1:2, Lelinreehl. .s. 88. .\.MIRA. Hilderhandsehrit'l, lafjniinmet nr l.elinreclil, hild (18 a: 2 (Tafel 12,)). Jfr Itilden i Landreeht 12 h: 4 (Tafel 24) samt .\nuras kommentarer del 11:2. s. 188 saml 11: 1, s. 288 I'. .Se oeksA .Amira, Die llandgehärden. s. 208 ft'. .Ifr SeliNvahen.spiefjel. Landreeld 8.'). ed. Waekeriiasel. s. 8(1 f. — I'nlij^t Feine, Kirehliche Reehtsge.sehiehle. 1. s. 248. iu)l 4, är såviil Sach.senspiefjel .som .Sehwahenspiegel »vom kaiionisehen Heeht nnr Nveni}j heriihrt». Brunner, Die Gebiirt eines lehenden Kiiules, s. (15 ff. Lex \’isif'olboriim H': 2: 17 ocb 18. Monumenia Germ. Ilist.. Defies 1:1. ((Jiiartouppl.i, s. 184 f. .Ifr Konrad .Maurer, ('her die M'a.sserweibe des {’ermanisfben Heidentluims. s. 17.5 ff. Om det bär bebandlade lagrummet se s:irskilt s. 248 f. .Iau.or Gri.m.m, Deutsebe BeeldsalterIluimer, 1. s. (180. MAURER, Die Wasserweibe, s. 241). -- Så enl. salisk riitt. Pacius Legis Salicie 24:4 (Germanenrecbte 11. .Ifr om detta lagrum Lizzie G.ari.sson, Några synpunkter på iildre svensk iiktenskapsrätt. s. 84 ff. Om nioniitlersfristen se oekså Lex .Salica 2(1:5 (Germanenrecbte 11: D; enl. alemannisk riitt, Pactus .\lamannorum 71 (Germanenrecbte D ocb Lex .Alamannoruin 78 (Germanrecbte 11:21 saml i Lex Bibuaria från 700talet 8(1:10 (Germanenrecbte 11: IL .Ifr Monumenta Germ. Hist., Leges .8 (folioup])l.), s. .85, not 55 samt nedan s. 228. -•'* .Maurer, Die Wasserweibe. s. 251. K. \. Fu.khardt, Irdiscbe Fnslerblicbkeit. s. 1)8. Talrika beliigg på »nioniittersfrislen» ur germanska rältskiiUor, ibid., s. 1)2 f. K. G. W'estman, Svenska råilels bistoria. s. 188 ff., siirskill s. 142. .Ifr Lizzie Garusson. De medeltida skainsiraffen. Big 11)84. s. 124. FL .\B (1 inledes med följande bestiimmelse: »Går gift k\inna jiå bolster ocb lakan i annan kxinnas siing. blir bon tagen på bar giirning. då skall man föra benne till tinget. Fiilla tolv miin den kvinna, som så blivit lagen, då iir bon fiilld till fyrtio marker. Har bon icke jienningar till böter, då skall bon böla med sina lockar ocli med öron ocb niisa ocb bele alltid stymjiad borkona.» linligt Wessén. Svensk medeltid s. 71 (.Ifr också Holmb.auk-We.s.sén. a.a.. HL s. 72, not 22| skulle delta jämfört med äldre riitt. som den kommer till uttryck i SdmL (iB 4 ocb \niL .\B 0, innebiira en inskriinkning av den omedelbara sjiilvbiimnden. FL söker mildra den gamla seden genom att överföra bestraffningen till tinget, enl. Wessén. Men det citerade lagrummet följs omedelbart av det i texten återgivna, som i sin belbet lyder: »Tager busiru annan kvinna i säng med sin man, med samma xittnen. ocb slår benne diir ibjäl. då skall bon. om tolv miin fälla benne. ligga ogill.» (Besliimmelsen att tolv »vittnen» skulle värja eller fiilla. iir gemensam föir samtliga biir citerade lagrum. Målet skulle diirför under alla förbållanden iinderstiillas tingets jiröivningl. Om den bedragna busirun slog
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=