11 ställiiingeu de svenska medeltidslagarna, framför allt landskapslagarna, att ställas i centrum. Ämnet har begränsats till att i huvudsak gälla formerna för äktenskapets ingående. Det är naturligt, att kyrkan inte med en gång kunde omvandla det germanska giftermålet med giftomannen som förrättare av brudens överlämnande till brudgummen till en kyrklig akt, där prästen övertagit giftomannens roll. Kyrkan var nödsakad alt gå fram med lämpor för att inte slöta bort folket. Den följde härvid sin sedvanliga taktik: den tog upp sådana hedniska sedvänjor, som inte direkt stred mot kyrkans lära, och omvandlade dem i kristen anda, en omvandling, som det tog sin rundliga tid att genoinfiua. Resultatet blev, att särskilt de äldre vigselritualen har inslag av germanska seder, ett förhållande, som vittnar om att kyrkan under de första århundradena av sin tillvaro accepterade den gällande folkliga sedvanerälten.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=