270 Freisen, Eheschliessungsrecht, II, s. 262. The english Rite, I, s. 812. Een handbock påå svvensko 1529. Sainl. skrifter af Olavus Petri, II, s. 329. Jfr Grath, Svenska kyrkans brudvigsel, s. 114. Missale ronianum, 1930, (s. 78 ff.). -■ Om fridskyssens historia se Jungmann, a.a., s. 399 ff. sanit RietschelGraff, a.a., registret s.v. Ku.ss. Percy Dear.mer, Tlie Parson's Handbook, 12. ed. Fifth impression, Oxford 1949, s. 414. Jfr exempelvis Rituale Augustanum (från Augsburg) av år 1587, Daniel, Codex liturgicus, I, s. 262 ff. Grath, a.a., s. 22. Frelsen, Eheschliessungsrecht, 11. s. 204. Jfr också Manuale Sarisburiense, ibid., s. 216 etc. 32 Jfr Grath, a.a., s. 110 ff. 30 Kap. 5. INDOEUROPEISKA BRÖLLOPSRITER SAMMANSTÄLLDA MED SVENSKA SEDER. S. 20—25 * Om överensstämmelsen mellan fornsvenska och fornindiska bröllojisseder, se min undersökning i VSL.4 1953, s. 76 ff. med källhänvisningar samt del I av detta arbete, s. 101, 132, 157 etc.; jfr Sakregistret s.v. Aktenskapsrdtt. fornindisk. ‘•T Weber, Indische Studien, V, s. 310. - WiNTERNiTZ, Das altindisctie Hochzeitsrituell, s. 49. 3 Enligt Winternitz fanns sedvänjan också inom den portugisiska katolska kyrkan. “* Hermann, Die Eheformen der Urindogermanen, s. 60 f. Då jag inte behärskar fornpersiska och dessutom inte har tillgång till originaltexten, har jag ansett det mest ändamålsenligt att —med risk alt annars förvanska texten —• inte göra något försök att överföra den till svenska. — Denna formel är inte återgiven i mina tidigare arbeten (utom med några ord i del I, s. 101). 3 Se del I, s. 108 f., 182 f. ® Grågås, Staöarhölsbök 126, s. 162. Jfr del I, s. 60. ^ Tobias bok \TI; 15. Biblia sacra vulgatae editionis ed. P. Michael Hetzenaver. Jfr Grath, a.a., s. 23 om denna kopulationsformel. Den finns t.ex. i ett flertal franska ritual, Marténe, a.a.. II. .\UGUST Ros.sbach, Untersucliuiigen iiber die römische Ehe, s. 308 f. ** Esmein, Le mariage, I, s. 164. ATA, signum 265: 152. Foto: Nisbeth 1958. Bilden i Härkeberga återges i Cornell-Wallin, Sengotiskt monumentalmåleri, plansch 11 b. Desamm.a, Uppsvenska målarskolor på 1400-talet, där man finner bilden från Tensta, plansch 10. Bilden från Hattula, se Olga Alice Nygren, Gudsmodersbilden i Finlands medeltidskonst, s. 67. Jfr nedan s. 305. ’2 Engeströmska saml. osign. 74, Kungl. Bibi. Professor Sven Kjöllerström 8
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=