9 grundlig genomarbetning. Fastän dekretet aldrig erhöll påvlig sanktion, kom det att bli grundläggande för den medeltida rättsuppfattningen. Det parti av dekretet {Pctrs II), som innehåller de viktigaste bestämmelserna på äktenskapsrättens område, är indelat i Cdiistc dessa i sin tur i questioner (qu.), där Gratianus uppställer frågor, sådana som exempelvis hur man skall beräkna graden av köttslig skyldskap. För besvarandet av sina qiiestiones anför han canones (c.), källor från vitt skilda tider, alltifrån den äldsta kristna kyrkan fram till hans egen lid. Bland källorna intar naturligtvis bibeln en framträdande plats, vidare påvebrev. konciliebeslut, äldre dekrefsamlingar. stundom romersk men oekså germansk rätt. 1111 slut gör Gratianus egna sammanfattningar, dicttu där han stundom sammanjämkar de ofta motstridiga meningarna. Dessa försök till syntes bar sitt givna historiska intresse och återger utan tvivel llOO-talets vetenskapliga ståndpunkt. Även om dekretet som helhet var ett privatarbete och Gratiani egna tillskott inte kunde göra anspråk på att vara gällande rätt. förhöll det sig annorlunda med av honom återgivna påvehrev. koneiliebeslut och liknande. Om de inte upphävts, kunde de av en domare åberopas i rättskipningen. Dekretet gav upphov till en rikhaltig kanonistisk litteratur, delvis i formav s.k. qlossor, ord- och sakftirklaringar till texten, samt s.k. siimmcv, kommentarer, också de i anslutning till texten. 1 det följande kommer Siimmu av magister Rolandus. sedermera påve under namn av Alexander 111. att uppmärksammas. Av övriga kanonistiska lagsamlingar är de för vårt ämne viktigaste de s.k. Gregorius lX:s dekretaler från år 1284. också kallade (ireqoriunu eller Liber extra (i den vetenskapliga litteraturen vanligen citerad X). På uppdrag av den nämnde påven utarbetades de av kardinalen Haimundus de Pennaforte.- Av den kanoniska rättens invecklade och ofta spetsfundiga bestämmelser kommer i det hiljande endast sådana att uppmärksammas, som kan tänkas ha haft inflytande på den svenska medeltida rättsutvecklingen. Viktiga källor till äktenskapsrättens historia är de katolska vigselritualen, svenska såväl som utländska, de äldsta fullständiga från omkring år 1000. Till våra dagar är svenska vigselritual be-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=