234 i samma stimd och kvarlämnar ett barn, som är så pass livskrattigt. att det —omockså blott för en timme —bevåsligen kan öppna ögonen ocb se linsets tak och de fyra väggarna, och sedan dör. bar det rätt till arv efter sin mor. Det döda barnets mödernearv tillföill därefter barnafadern. luiligt Grågås, som anses återge den rätt, som gällde på Island på 1100-talet. var enda villkoret för arvsrätten, att barnet var levande fött och knnde ta emot föda. Lagbudet omdopet som villkor f(")r arvsrätten kom först genom den på alltinget 1281 antagna •lönsbök. .Samma bestämmelse som i Grågås finns något annorlunda utformad i Upplandslagen: del barn. som var levande fiitl. tog mjölk av sin moders bröst och hade naglar och hår, var arvsberättigal. Principen om det levande födda barnets rätt till arv är på Island den iildsta. från hedendomen nedärvda. Bestämmelsen om do[)el som villkor för arvsrätten tillhör en senare utveckling. Allt talar för alt förhållandet varit detsamma i Uppland.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=