232 världsliga domslolens, utan den andliga kyrkans prövning och avgörande . . Denna grunduppfattning står i god överensstämmelse med den utformning som lagbudet om dop och arvsrätt fått i parafrasen. Rätten att taga arv var underkastad den gudomliga lagen; den som inte är pånyttfödd genom dopet är som om han aldrig varit född och kan därför inte taga arv. Andreas Sunesen visar emellertid inte någon slavisk underdånighet i förhållande till den kanoniska rätten. När det gällde kyrkans intressen kunde han vara skoningslös. Enligt Skånelagen kunde kyrkorånaren och mördaren dömas till döden genom att läggas pa hjul. dvs. steglas. Denna straffutmätning stod i sfrid med den kanoniska rätten, som vid denna tid i princip var motståndare till dödsstraff, dock endast då det gällde den kyrkliga rättskipningen. 1 sina kommentarer till lagbudet understryker emellertid Andreas Sunesen med skärpa, att kyrkotjuven (liksom miirdaren och mordbrännaren) på grund av brottets storlek inte endast var hemfallen åt diidsstraff utan ett särskilt grymt sådant. ^'ad kyrkotjuven beträffar säger han, att den, som bryter sig in i kyrkan och inte väjer f(’)r att lägga sina helgerånande händer pa heliga ting och genom sin stiild begår helgerån (s<icrilc(/iiiiu). med utsträckt kropp bör upphängas på ett hjul.-’* Gentemot detta från den kanoniska rätten avvikande uttalande kan dock anfciras. att kyrkan i och för sig inte hade nagot att invända mot diidsstraffen. blott de utdömdes av världslig domstol, somju här avses. Skånelagen är i sin danska version obetydligt äldre än parafrasen.*'* Kgendomligf vore väl under sådana fiirhållanden. om Andreas Sunesen —med tanke på den framskjutna och inflytelserika ställning han hade inom kyrkan och hans starka juridiska intresse — skulle ha förhållit sig passiv vid tillkomsten av den danska uppteckningen av Skånelagen.'** Jag har i det fiiregående (s. 178) lagt fram hypotesen, att det iir Andreas .Sunesen. som tagit initiativet till det här behandlade lagrummet i Skånelagen. Han skulle sedan i sin parafras ha ufvecklat kyrkans syn ])å och motivering till lagrummet. Man frågar sig då: är rättsregeln om dopet och arvsrätten i den latinska utformning den har hos Andreas Sunesen hämtad ur nagon dekrefsamling äldre än Decretum Gratiani? Att söka svaret
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=