RB 20

215 paviif'e legaten i Dalmalien att ignorera äktenskap redan ingångna i fjärde och femte graden men tillse att de förbjöds fiir framtiden. Enligt denna skrivelse från åren 1108—1170 hade alltså dalmatierna tillåtelse att gifta sig i sjätte led. Är 1201 fick livländarna av Innocenlius 111 dispens att gifta sig i fjärde ( och senare) led. Trots dessa skäl som tala i motsatt riktning måste dock slidsatsen bli den, att Alexander 111 i brevet till svenskarna använt uttrycket infra scfftininm (jradiini i betydelsen inklusive sjunde graden. Då det gällde all lagligt reglera äktenskapshindren j)å grund av blodsfrändskap, avtecknade sig under historiens lopp två riktningar inomkyrkan. Den ena riktningen ville förbjuda alla äklenskap mellan blodsfränder, den andra sökte avgränsa äktenskapshindren vid en bestämd grad. \Md försöken att bringa dessa båda riktningar i samklang med varandra kom äktenskapshindren att utstriickas allt längre, så småningom ända till sjunde graden. Från 800-talet till 1000-talet framträdde den sjunde graden allt tydligare som gränsen förde kyrkliga äktenskapshindren. (ienlemol avvikande särbestämmelser inskärptes på lateransynoden i Ilom år 1000 den .sjunde graden inkl. som gränsen fiir iiktenskapshindren. 1 två dekretaler av Alexander 11. av Gratianus sammanfattade till en canon, finner man uttrycket infra .scjdiinain <lcncrationcin. vilket ulan tvivel avser inklusive sjunde graden." Denna kyrkans uppfattning omden sjunde graden ansågs under finsta luilften av 1100-talet som faststiilld och som stående (iver all diskussion. .Som lärare i juridik vid universitetet i Bologna företrädde magistt‘r Boland sin tids rättsåskådning i denna fråga och var mer benägen för en strängare än en mildare tillämpning av kyrkans lagar, rttryck sådana som »usque ad septimam generationem» och "(piouscpie parentela cognosci poterit'» var för honom likvärdiga. Att magister Boland likväl kände sig osäker beträffande släktskapsberäkningen frambir allt i sidolinjerna framgår av hans .Summa. Del f(")r vårt ämne viktigaste uttalandet finns i hans svar på (|u. 8, (’.ansa 85 hos Gratianus. Det lyder: »Octavo (jua?rilur, in cjuo gradu reliiKjuantur, (pii ignorantes consanguineis copidantur. .\d quod dicimus. u^'uod quicunujue infra

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=