KA1>. 2 DEN KANONISKA ÄKTENSKAPSRÄTTENS INTRÄNGANDE I SVERIGE Omvälvningen på äklenskapsrättens område kom i vårt land genom kristendomen. (lentemot den folkliga rättsuppfattningen, sådan man finner den i de äldsta skikten i landskapslagarna, ställde den internationella katolska kyrkan sina på den kanoniska rätten grundade regler. Äktenskapet var ett sakrament, av Gud instiftat och i princip oupplösligt. »Så äro de icke mera tu utan ett kött. Vad Gud således har sammanfogat må människan icke åtskilja,» har det ännu i modern tid (enligt den gamla hibelöversättningen) hetat i den svenska kyrkans vigselformulär. Dessa ord, som är hämtade ur Matteusevangeliet. återger en med kanonisk rätt helt överensstämmande uppfattning. Det centrala i kyrkans kamp för sina intressen var undanträngandet av det gamla germanska giftermålet och dess ersättande med vigseln, föregången av lysning. Vigseln skulle äga rum i kyrkan i högtidliga former och förrättas av en präst i församlingens närvaro, in fncie ecclesie. Den borgerliga trolovningen, senare kallad »hondafästningen», sågs med oblida ögon av kyrkan, som menade, att trolovningen skulle förrättas av en präst. Sängledningen skulle få finnas kvar och en präst skulle vara närvarande och välsigna brud och brudgum vid det gemensamma sänggåendet. Denna enligt germansk rätt så genomgripande rättshandling omvandlades till en välsignelseakt. enligt kyrkans egen lära utan någon som helst vare sig civil- eller kyrkorättslig betydelse. Vad kvinnan beträffar fordrade kyrkan också hennes .samtycke till äktenskapet. Från mannens sida krävdes samma trohetsplikt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=