204 Här var det alltså inte fattigdom, som förmådde fadern att sätta ut sitt barn. I en annan av sagorna, V’^atnsdoela saga, är det en luistru, som ger befallning om att det barn, hennes man fått med sin frilla, skulle sättas ut.^^ Drivkraften till åtgärden var här bustruns svartsjuka. I Jömsvlkinga saga berättas hur en man får barn med sin egen syster. Han befaller, att barnet, en gosse, skall sättas ut men ser samtidigt till att barnet skall upphittas. Så sker också, barnet räddas till livet och vattenöses. Anledningen till barnutbärandet var i detta fall gossens börd. han var ju frukten av en incestiuis förbindelse. Heykdoelasagan innehåller en episod, som är av intresse, därför att hednisk och kristen uppfattning beträffande barnutbärande ställes emot varandra. Sagan anses ha skrivits omkr. år 1250 men händelserna är förlagda till tiden före år 1000. Det är en ät tesaga i den traditionella stilen med en serie våldsdåd, dråp och bämndeakter. Den enda gestalt, som skiljer sig från mängden är goden Askell. Självuppoffrande, klok och allmänt aktad, finner också han till slut en ond bråd död. Teckningen av hans karaktär har säkerligen tillkommit genom inflytande av kristet tänkesätt. 1 sagan omtalas hur reykdalingarna en gång hade en bård vinter. Männen samlades därför hos hovgoden Ljötr för att överlägga om vilka liiften. som borde givas för att vädret skulle bli bättre. Ljötr föreslog, alt man skulle offra till gudarna, sätta ut barn och dräpa de gamla. Askell var av en annan mening och ansåg det tillrådligt att ära skaparen genom att hjälpa de gamla och lägga samman egendom, så att barnen kunde uppfödas. Askell fick som han ville, fastän många till att börja med talade emot honom.Intressant är den uppfattning, som skymtar i sagan, att del var en gudarna behaglig gärning att bära ut s[)ädbarn och dräpa de gamla och orkeslösa. Hade barnet vattenösts och fått namn, fick det inte längre sättas ut. Haröar saga berättar härom. Signy Valbrandsdöttir fiidde under vistelse bos sin bror Torfi en dotter. Efter barnets födelse insjuknade Signy svårt och Torfi ville ej vattenö.sa barnet, förrän han sett bur det gick med modern. Signy dog och Torfi befallde då sin fosterfar Sigurd, att han skulle kasta barnet i ån. Anledningen var den, att Torfi ogillat
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=