198 Den andliga skyidskapen genom dopet kunde allfsa få ödesdigra följder för två älskande. Inte underligt att den blev ett lockande motiv för den episka diktningen! Den har behandlats i den (iver hela Norden i talrika varianter spridda folkvisan om Axel och \'alhorg. vars ursprungsland efter allt att döma varit Norge. Den föreligger tidigast i danska uppteckningar från hiirjan av ItiOOtalet och har då nått den ansenliga längden av ‘200 strofer, sannolikt beroende på att den under årens lopp utökats. Något historiskt sanningsvärde har den säkerligen inte. Icke desto mindre är den för vårt ämne av intresse, då dess ursprunglige författare tydligen varit kunnig i kanonisk rätt.^'^ Den äldsta svenska versionen föreligger i ett tryck av så sent datum som 171Ö. men då visan i denna form i allt för oss väsentligt överensstämmer med de äldsta danska uppteckningarna, kommer här den svenska texten att följas.^^ Herr .\xel vistas vid kejsarens hov men får där genom en norsk pilgrim veta, att kungasonen Hakon giljar till hans trolovade. Oroad av dessa tidender beger han sig hem. träffar Valborg och de svär varandra trohet. Hakon friar till Valborg men får avslag, då hon vill förbli sin älskade trogen. Hakon blir förbittrad. På denna punkt i berättelsen uppträder hoven i dramat, svartbrodern Knut. För att ställa sig in hos Hakon omtalar han. att del i klostret finns bevis på att did)helt äktenskapshinder föreligger mellan Axel och Valborg: dels var de besläktade i tredje led —de var med andra ord sysslingar —dels var de »dopsyskon». En fru dem båda till dopet har. där de fingo dopsens gåva. Herr Esbjörn bägge deras gudfar var. varannan de måtte ej äga. Samtidigt kunde de —enligt visans egen framställning fall icke ha döpts, eftersom Axel i diktens l)örjan skildras som en vuxen man. Valborg som ett barn. Åberopande av kyrkans rätt i ett fall som detta får nog anses befogat. I^ftersom de hade samma gudfar och samma gudmor måste de ha betraktats som andliga syskon, även om ett dylikt fall imed dop på olika tiderI inte tycks vara behandlat i den kanoniska rätten. 1 varje
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=