RB 20

KAP. 7 ANDLIG SKYLDSKAP GENOM DOPET Mellan dem som biträdde vid dop och konfirmation uppstod — som ovan s. 72 framhållits —enli^d kanonisk rätt andlii,' skyldskap. cogiKitio spiritudlis (fornsvenska (jiiJ)siv(il(i(f). som utgjorde äktenskapshinder. Samma andliga släktskapsförhållande uppkom mellan den biktande och biktfadern och föreskrifter härom har upptagits också i svenska statuter från 13()()-talet.' Under biskopens domsrätt föll bl.a. mål mot »den som hade sexuell fin-- bindelse med sin andliga dotter, som han döpt eller till vilkens bikt han lyssnat». Eftersom prästerna vid denna tid i Sverige levde i celibat, kan ju endast utomäktenskaplig förbindelse ifrågakomma. Rättsregeln härstammar emellertid från en tid, då l)rästerna ännu hade tillåtelse att gifta sig.’ Vare sig prästen var gift eller ej var försyndelser som dessa under alla förhållanden oerhörda enligt kyrkans åskådning. Också genom kyrkotagningen kunde andlig skyldskap uppstå. Någon bestämmelse härom har ej påträffats i .Sverige men finns i norsk medeltidsrätt.’^ 1 det fidjande kommer endast den andliga skyldskapen genom dopet att uppmärksammas. \’ad beträffar den andliga frändskapen genom konfirmationen är den i förhållande till dopet en sekundär fiireteelse och kommer därför endast att behandlas i den mån den nämns i samband med dopet.^ Uppfattningen om den andliga skyldskapen genom dopet stiider sig pa .lohannesevangeliets ord kaj). 3; 3: »Utan att en bliver lodd l)a nytt. kan han icke se Guds rike». Liksom barnet genom den naturliga fiidelsen fick köttsliga fränder fick det genom den ])ånyttfödelse. som dopet innebar, andliga anbirvanter. .Släktskap genom blodsband utgjorde laga äktenskapshinder och på samma siitt f()rh()ll det sig med den andliga frändskapen.’’

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=