RB 20

179 komina sif». afl den nämnd, som eidigl stadfästelsebrevet nlarlictat laj.'en. bevaral de äldre beslämmelserna med förbigående av dopet. Ledare för nämnden var Birger Persson, lagman i Tinndaland oeb sedermera Upplands fiirsle lagman, far till heliga Birgitta oeb känd f()r sin religiösa livsåskådning. \Md sin sida bade ban domprosten i Uppsala .Vndreas .\nd. berömd f()r sin kanonisliska lärdom. Del naturliga hade väl varit, tycker man. att kyrkan i Uppland liksom i del (ivriga Xorden genomdrivit sina krav på alt arvsrätten blev beroende av dopet. Hnr kan det då komma sig. att så inte blev fallet? Den fiirklaring. som ligger närmast till bands torde vara. att det funnits motsättningar mellan de kyrkliga och de världsliga myndigheterna. Enligt K. (i. Westman fick kyrkopoliliken under l‘29()-talels Ibrmyndarregering »en fiir kyrkanogynnsam inriktning och kännetecknades av betydande indragningar av de friheter bon fiirid åtnjutit». 1 rådel satt visserligen enligt samme fiirfallare alltjiimi biskoparna vid lekmännens sida. vilket visar alt nagon ohjälplig brytning icke ägt rum. »Utarbetandet oeb anlagandet av Upplandslagen med dess viktiga kyrkobalk röjer likaledes en relativ endräkt», fortsätter Westman. Han anser dock alt den fiirda kyrkopolitiken inte kunnat genomföras utan skarpa ]>rolesler och strider, fastän dessa inte framträder i de bevarade källorna. »De dramatiska nppiriidena äro borta, endast de torra urkunderna om besluten linnas kvar. De kyrkliga stormännens eflergivenbel visar, att den verkliga makten låg i de världsliga herrarnas händer.» Dessa Westmans resultat förefaller välgrundade också i fråga om det bär behandlade ämnet. Det är jn en allmänt vederlagen uppfattning, att Upplandslagen lillkommil under starkt inflytande av kyrkan och kanonisk rätt. 1 ett avseende tål emellertid denna tes alt närmare granskas. Den gäller nämligen inte oreserverat i fråga om ett — inte minst ur kyrklig synpunkt så centralt område som äktenskapsnitten. I \’äslg(>talagarna (\'gL I (IB ö. 11 KK 52) hade kyrkan lyckats genomdriva, att biiter till biskopen skulle erläggas vid äktenskapsbrott. Men samtidigt har den yngre lagen i GB ö och (1 tagit up|> del från germansk hedendom nedärvda lagbndet, att den bu'fin'- delade äkta mannen hade rätt alt under skymfliga former driva

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=