156 barnet dog »hedet» och därför också begravdes i »heden» jord, dvs. utanför kyrkogården, dömdes prästen till böter.“ Bestämmelsen att prästen icke fick avlägsna sig längre från kyrkan än att han kunde höra kyrkklockans ljud finns också i norsk medeltidsrätt med tillägget, att han i så fall skulle bära med sig allt som behövdes för »levande och döda».^ Härmed avsågs i första hand den heliga oljan, som var nödvändig för dopet och sista smörjelsen. Oljekaret kunde prästen bära med sig i ett för ändamålet tillverkat fordral.^ Föreskriften beträffande kyrkklockorna har varit av praktisk innebörd. Kom faddrarna till kyrkan, ålåg det klockaren att underrätta prästen.^ Var varken präst eller klockare tillstädes, hade faddrarna tillåtelse att kalla på prästen genom att ringa i kyrkklockan. Den ansvarsfulla vården om kyrkklockorna ålåg klockaren och utan hans lov fick ingen ringa; om någon kom ridande eller gående och ville kalla på präst eller klockare eller om elden kommit lös, fick han dock saklöst ringa eller klämta, och även om klockan därvid bröts sönder, var han saklös (OL KK 8: 2). Den senare bestämmelsen är märklig, då församlingen var mån om sina dyrbara kyrkklockor och den som ringde ulan lov och bröt sönder klockan, i regel var skyldig alt gälda den till dess fulla värde.® Själva döpelseaklen förrättad i kyrkan av en präst var liksom vigseln uppdelad i två akter, primsigningen, som ägde rum utanför kyrkodörren, sannolikt i vapenhuset (som dock icke omtalas i de svenska medellidslagarna). samt det egentliga dopet, som försiggick inne i kyrkan. Sedan faddrarna kommit till kyrkodörren. placerades männen på den högra och kvinnorna på den vänstra sidan. Prästen frågade först efter barnets namn. Akten inleddes med en rad exorcismer. som hade till ändamål att driva ut djävulen ur barnet med ord sådana som: »Recede, diabole . . . Audi. maledicte satan . . . Exorcismo le. immunde spiritus ...» (Vik undan, djävul . . . Hör. fiirbannade satan . . . Jag driver ut dig. du orena ande . . .). Dessa besvärjelseformer, ännu bevarade i den romersk-katolska kyrkan, hör till de primitiva dragen i den kristna akten och går
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=