151 I och med att vattnet begjuter barnets hud har ett så förrättat dop ur religiös synpunkt samma verkan som om det skett i normala former. Fastän utgivet i vär egen tid är Rituale Romanum av är 1952 vad dopritualet beträffar till sitt innehåll medeltida. Förklaringen finner man i ritualets historia, st)m här med några {)rd skall uppmärksammas. Under medeltid och 15()0-tal fanns inom den katolska kyrkan inte någon enhetlig liturgisk bok gällande för prästernas praktiska handhavande av sakramenten men däremot en mängd framhir allt på privat initiativ tillkomna agendor. Efter Iridentinska mötet arbetade man energiskt på att få fram ett för hela den katolska världen gemensamt ritual. Ur böckernas mångfald sökte man en fast norm. Det slutliga resultatet blev Rituale Romanum, stadfäst av påven 1 delta ritual siikte man sig vad dopet beträffar tillbaka till iildsta nuijliga källor. 1 förarbetena nämns ofta den ordning som gällde under Gregorius den store (påve 590—004). l'äi jämfiirelse mellan 1014 års ritual och det av påven 1952 stadfästa ger till residtat. att endast obetydliga förändringar vidtagits.*- De ålderdomliga riterna har bevarat sig genom århundradena. från tidig medeltid framtill det tjugonde seklet. 1 den redogörelse, som ovan lämnats beträffande nöddopet i det medeltida Sverige, har notiser sammanställts ur olika källor, alla iildre iin Rituale Romanum 1014. Söker man en enhetsbild av de regler, som måste ha gällt också i vårt land för dop av foster, som ännu inte lämnat moderlivet, finner man den —paradoxalt nog —i Rituale Romanum av år 1952 samt i U.odex iuris canonici. kodifierad 1917. Också denna sislniimnda moderna kanoniska rättskälla har nämligen upptagit samma ålderdomliga bestämmelser f()r mkldopel. som finns i Rituale Romanum. Iliir ålderdomliga dylika sedvänjor är framgår av att redan Augustinus nämner ikhIdop av barn, vilkas framtVulande ännu inte helt fullbordats, som vanliga inom kyrkan.*'* Restämmelserna i Rituale Romanum 1952 skall här i sina huvuddrag i korthet återges, eftersom de belyser l(U'eslällningar. som i stort sett varit rådande också i Sverige bire ri'forinationen. Hitualet skiljer i fråga om lukldop j)å slutgiltigt dop, buptismiis
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=