144 b) Nöddop (W det nijföddo hornet Xu kan det tänkas, att barnet var så svagt, att det inte tålde den kanske strapatsrika färden till kyrkan. Med den episka åskådlighet. som är utmärkande för svensk landskapsrätt, heter det härom i Dalalagen: »Långt är att fara till kyrkan. Faddrarna skola laga vård om barnet. Säga faddrarna så: äro ej i stånd att komma med barnet över skogen, ty livskraft är ej i barnet'. Då skall barnet döpas i vatten i Faderns, Sonens och den Helige .\ndes namn.» Harnet skidle alltså få nöddop. Beträffande nöddopet har de svenska medeltida ritualen inga föreskrifter, om man inte dit räknar Uppsalamanualets omnämnande av den särskilda formel, som skulle användas, om man inte visste huruvida ett barn var döj)t eller inte. Till våra dagar är dopritual bevarade från Linköping, Skara. Abo och Uppsala jämte ett ritual, använt i den lilla socknen Hemsjö (Skara stift).^ Innehåll och ordningsföljd växlar något i riiualen. Från Danmark är två ritual bevarade, nämligen från Roskilde och Slesvig.- Av dessa har Slesvigritualet utförliga bestämmelser om nöddopet. Från Xorge är medeltida, delvis defekta dopritual bevarade.'* Xågra föreskrifter om nöddopet innehåller de inte. För övrigt är vi vad vårt eget land beträffar hänvisade till landskapslagarna. framför allt kyrkobalkarna, och de sporadiskt förekommande reglerna i kyrkliga statuter. De norska dopritualen har utgivits av trycket först i våra dagar. De svenska och danska här uppräknade dopritualen —Hemsjö)- manualet undantaget — trycktes samtliga under senmedeltiden. Naturligtvis är innehållet äldre, delvis från den äldsta kristna kyrkan. Den äldsta kända svenska uj)pteckningen av ett dopritual finns bland statuter, utfärdade av Linköpingsbiskopen Nicolaus Hermanni (1874—1391). Det är kortfattat och innehåller huvudsakligen föreskrifter rörande lekmannadopet.'* Om nöddopet heter det i Äldre Västgötalagen (KK 1): »Händer det sjukdompå vägen och kan det icke komma till kyrkan, då skall gudfadern döpa det och gudmodern hålla det. i vatten, om vatten finnes . . .» (jfr s. 143 och s. 163). I jämförelse med Dalalagen har Äldre Västgötalagen tillägget om vatten finnes. Dessa ord saknas
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=