KAP. 3 KEJSARSNITT PÄ DÖD KVINNA har i det föregående sett vilka ödesdigra konsekvenser l)arnlösheten vid den äkta mannens bortgång kiinde få för kvinnan. Men också för mannen kunde avsaknaden av barn spela en stor roll, då inte heller han enligt landskapsrätten hade någon arvsrätt till makans egendom. Fanns inte något barn. gick hustruns del i boet vid hennes död till hennes ätt. Också härvid gällde emellertid, att ett postumt fött barn kunde leda arvet, i detta fall från modern till fadern. Ty det kunde inträffa, att havande kvinna dog med fostret så pass fullgånget. att det genom det operativa ingrepp, som här det klassiska namnet »sectio ca\sarea», kejsarsnitt, kunde räddas till livet. Om det sedermera avled, övergick hustruns ägodelar till mannen. På detta sätt förfor Bo Jonsson, då hans första hustru Margaretn av Porseätten avled år 1360. Omedelbart efter Margaretas död utskärs ur hennes liv ett levande gossebarn. Två män och två kvinnor, som var närvarande vid ingreppet, avgav ett skriftligt med deras sigill beseglat intyg, att l)arnet, som döptes och fick namnet Johan, »var från henne kommet och ut av hennes liv skuret, att det hade liv och ande och fick dop och kristendom och hade alla sina lemmar och skapnad, så som ett kristnat människa skulle hava». Barnet dog emellertid kort efter ingreppet. Margaretas hnider bestred Bo Jonssons arvsanspråk och drog målet inför rätta. Med st(')d av det nämnda intyget blev emellertid Bo Jonsson genom konungsdom tillerkänd arvet efter sin maka.^ I själva huvudfrågan, barnets arvsrätt efter sin mor. överensstämmer domen med Magnus Erikssons då gällande landslag (jfr nedan s. 181). För detta sitt beteende har Bo .lonsson blivit skarpt klandrad
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=