118 Ärkebiskopen förde därefter Helleka och Gollschalk till Arnö, där han lät viga dem. Paret levde sedan ett år tillsammans som gifta, trots att kurian påbjudit, att de skulle vara åtskilda, tills domavkunnats. När denna äntligen föll. gick den Jöns Gerekesson och Gottschalk emot och Helleka tillerkändes Ludbert som hans äkta maka. Ärkebiskopen vägrade emellertid att lämna ut henne. Först på den nämnda herredagen i Köpenhamn 1419 tvingades Jiins Gerekesson och Gottschalk att underkasta sig Erik av Pommerns och herrarnas slutliga dom, somblev en bekräftelse av den apostoliska stolens domslut. Det var i denna situation, sedan ärkebiskopen genom domen i Köpenhamn störtats från sin maktställning, som domkapitlet i Uppsala höll sitt möte den 19 augusti 1419. Kapitlet uttalade, att det aldrig tillrått ärkebiskopen att åsidosätta Lvidberts vad till kurian eller att Gottschalk och Helleka »vigdes och gingo i säng» — i själva verket var ordningsföljden den motsatta. Kapitlet hade aldrig på något sätt blivit tillfrågat, heter det i protokollet. Trots de försiktiga ordalagen lär detta uttalande knappast kunna tolkas på annat sätt än som ett klander mot ärkebiskopens åtgärder. Att Helleka verkligen återvände till Ludbert framgår av ett aktstycke från den 18 oktober 1423, där det talas om Ludbert Kortenhorst och hans hustru Helleka. Så gick till slut den enkle stockholmsborgaren Ludbert efter år av ihärdig och målmedveten kamp mot den en gång mäktige och hänsynslöse kungagunstlingen Jöns Gerekesson segrande ut ur striden i detta genom sin dramatik och sina politiska konsekven.ser i många avseenden enastående äktenskapsmål. Romantiken och spänningen kring affären Helleka hör emellertid inte till det för vårt ämne väsentliga. Liksom begreppen hemliga äktenskap och andlig skyldskap är reglerna om spousal ia de futuro och sponsalia de presenti alltigenom en skapelse av den katolska medeltidskyrkans lagstiftning. Det är därför av särskilt intresse att iakttaga hur äktenskapsprocessen domineras av dessa den kanoniska rättens regler, trots att de är helt främmande för den inhemska rättsuppfattningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=