100 gerlig rätt med 1'äsfning, gitlermål och sängledning som de viktigaste handlingarna, betraktades som hemliga och strallhara. Trots detta erkände kyrkan ända 1’ram till tridentinska iniitet 1503 de hemliga äktenskapen som giltiga (förutsatt att de ingåtts i tillåtna led), varigenom möjligheterna att bestraffa dem blev starkt kringskurna. I de svenska medeltidslagarna förekommer överhuvud laget inte benämningen hemliga iiktenskap. inte ens i kyrkobalkarna. naturligt nog, då detta av kyrkan skapade begrepp var friiinmande för och stridande mot den inhemska rättsuppfattningen, som inte erkände lysning och vigsel som nödvändiga för ett lagligt iiktenska]). Innocentius III hade i sin bulla till svenskarna holat med olika straff, om hans befallningar angående äktenskapet inte åtlyddes. Adressaterna, ärkebiskopen och hans lydbiskopar, skulle var och en i sill stift med risk alt annars exkommuniceras tillse alt chä lägre prästerskapet följde ftireskrifterna. Den präst, som vigde utan föregående lysning, skidle suspenderas från ämbetet under tre år och straffet skidle bli striingare. om brottets beskaffenhet så krävde. Vilka straff, som därutöver skidle utdömas vid överträdelse av de påvliga maktbuden, säger bullan ingenting om. Detta (iverlämnades tydligen åt de inhemska myndigheterna alt själva avgiira. 1'hiligt brevet skulle också fästfolk, som ingick hemligt iiktenskap —utan lysning och vigsel, om också i tillåtet led — lämplig penitens, men vari denna skulle bestå nämns inte. I landskapslagarna finner man ingenting om att präst, som vigde ulan föregående lysning, skulle suspenderas. Yngre \äistgi)lalagen säger (KK (59). att präst, som gjorde sig skyldig till en dylik försummelse, skulle böta tre marker till liiskopen. suspension omtalas inte.'”’ Ypplandslagens Kyrkobalk. som kom att sjiela en så framtriidande roll i den kyrkliga rättskipningen, föreskriver inte något straff för den försumlige prästen. Ingenstädes i landskapsrätlen sägs någonting om att fästfolk, som ingick hemligt äktenskap, skulle undergå penitens. Inte heller detta straffhot i den ]iåvliga skrivelsen har slagit igenom i landskapslagarna. Upplandslagen utdömer böter endast i det fall. alt någon klandrar ett hjonelag. sedan det är lagligen lyst eller fäslehjonen är vigda, en bestämundergå
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=