24 och kallades så, emedan han härstammade från Asien. Freyer och Niordur voro Odins son och sonson, Uppsalakonungar, sedan dyrkade somgudar, vidvilka man avlade ed. Sedan As eller Odingenom magiska konster och trolldom hade utfört miderverk, kallades han emellertid almachte, dvs. allsmäktig. Sedan man hade börjat använda skriven lag, ledde detta under tidens lopp till att domstolarna utrustades med större ståt och anstalter än kanske nödigt var. När sedan riket indelades i vissa större områden och landskap och dessa i sin tur i grevskap eller distrikt eller härader, häraderna sedan i fjärdingar, somligstädes som i Värmland och på Gotland i tredingar, skulle det vara Hka många domstolar, 29 lika många domare och instanser. Första och lägsta instansen var ^ärdingens eller ^ärdingsdomarens, FierdingzTingh, som särskilt bibehålht sig enhgt götarätt och norskrätt. Till denna (0: instans) hänförde sig alla mål av mindre vikt, alle tremärckis måhl laghstämbd och lagkallat til lagha sockin ähn dhe waru ey Jordadelur, och ey waru Lionga Tingh firi Stämbdt^, dvs. aUa tremarkersmål, som därjämte äro stämda till lagsökning, med undantag av jordatvister, och detta, så framt icke den högsta landskapsdomstolen [0: Lionga Tingh] skulle ha följt tätt på. Domare i denna första instans kallades Tetrark, Fierdingzhöfdinge, och var en självägande man, vilken, skullejag tro, alltid skipade rätt i sitt eget hus; han hade också den ordinarie nänmden till hands och även en ordinarie ställföreträdare, av vilken bara namnet och till en del sysslan fmnas kvar i Fierdingzman. Det övriga har kommit ur bruk. Den andra instansen, nuförtiden den första, är distriktet eller grevskåpet, som på vårt språk heter härad.^ Häradet är en del av landskåpet, med bestämda gränser och ett eget nanm, under en domare, som även presiderade vid övriga ärenden, som angingo området, vadan han i egenskap av detta områdes huvud eller främste man kal30 lades Häradzhöfdinge. Man anser, att härad kommer av vårt ord ^ Östgötalagens ord (Räfstabalken kap. 3 § i) lyda i 1607 års ed. princeps: All thrämärkis mal laghstämd ok laghkalladh til, lagha soknir, än tha äru egh iordha delur, ok egh är lionga thing för stämt. »AUa tremarkersmål, laghgen stämda, laghgen kaUade tiU lagsökning, om det ej är i jordatvister och omdet ej förut har blivit stämt till Lionga ting.» Övers, av E. Wessén, 1933. För bättre förståelse av Stiernhööks tolkning av texten se den omedelbara fortsättningen av det anförda lagrummet och kommentaren därtiUhos Holmbäck & Wessén, Svenska landskapslagar. Ser. i (1933), (a), s. 177 och 191. * Ombetydelsen och utbredningenav de gamlaterritoriella benämningarnahärad och hundare se S. Tunberg, Studier rörande Skandinaviens äldsta politiska indelning. Akad. avh., Upps. (1911). FierdingzTing
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=