ANDRA KAPITLET Om domstolarna och deras olikheter INNEHÅLL Domstolsnamn och deras härledning. De äldsta domstolarna och deras beskafFenhet. Parternas ed. Instansernas antal. Första instansen Fierdungz, Tridiungz Ting, dess mål, plats, tid. Andra instansen Häradz Tingh, dess plats, tid, mål. Konungens högsta instans tvåfaldig, Räfzting eller Landzting, dess bisittare, plats, tid, mål; Rättare-Ting, dess bisittare, plats, tid, mål. omstolama kallades fordomenligt Adams avBremenvittnesbörd^ av våra förfäder Hwarph eller snarare, enligt min mening, Hwarf, vilket ord nuförtiden betyder omgång, omlopp eller om26 skiftning; av detta ord, utan tvivel med bibehållande av samma betydelse, synas de tydligt hava fått sin benämning, vare sig därför att domstolarnasammanträddevidvissa sol- eller månomlopp, vilket även Tacitus har anmärkt i Germania^, eller emedan folket, då det samlades, skockade sig kring domaren och bildade en ring (under bar himmel höUos nämligen förfädernas domstolar, vadan i Västmannalagen® dessa ord förenades: Til Tingz och ringz, å Tingh och ringh) eller till sist därför att varje domskrets’ husbönder voro förphktade att omväxlandei omgångar sammankomma till domstol, allt eftersom det står föreskrivet i den gamla och den nya lagen. Men dettaord[o: Hwarf] upphörde redani gamla tider att användas, då för fyrahundra år sedan ordet Tingh togs i bruk, vilket ord fordomhar begagnats även hos tyskarna, men nu är föråldrat, och är i behåll endast hos oss, men i en vidsträcktare betydelse. Det betyder ^ Adamus Bremensis, Historiaccdesiasrica. Cura aclaborc E. Lindenbruch (1595), s. 141:... concilio populorum communi, quod ab ipsis Warph, a nobis Thinc vocatur ...,» folkförsamlingen, som av dem själva kallas Warph och av oss Thinc». * Tacitus, Germania kap. ii: Coéunt certis diebus, cum aut ineohatur luna aut iinpletur. »Dc [3: germanerna] sammankomma på bestämda tider, vid ny- eller fullmåne.* Övers, av P. Persson, 1929. * Dalalagen, Tjuvabalken kap. 5 och Västmannalagen, Manhelgdsbalken kap. 26 § 5: a])ing o c a ring, ’på ting och i ring’. Om detta formelartade uttrycks betydelse och innebörd se Holmbäck &Wessén, Svenska landskapslagar. Ser. 2 (1936), (a), s. 97 not 10 och där anförd htteratur. —Någon formel til Tingz och ringzfinnes icke anförd i SchlytersOrdbok (1877). Se vidare nedan s. 25 not i. Domstolsnamn och deras härledning Hwarff D Tingh
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=