20 om handeln, men särskilt om lagarna, något varom vissa landskapslagar, bl. a. hans stadgar, som hava påbjudits under hans tid, bära vittne. Är 1347 höll han riksmöte i Örebro, varvid derma lagbok sammanställdes med hjälp av ett par lagmän, Ulf Ambjörnsson och Algot Bengtsson; dessa hade konung Magnus satt i spetsen för lagförbättringen och för redigeringen av Sveriges rikes särskilda lagmansdömens lagar till god endräkt och överensstämmelse, såsom några kanikers ord lyda, vilka voro närvarande på detta möte och hade protesterat^ mot denna omarbetning. Den syntes dem, som det förefaller, hava mindre gynnat det andliga ståndet, som ville stödja sin myndighet och frihet på den kanoniska rätten, mot vilken de i sin protest högtidhgen försäkrade sig icke skola tillåta något. Konung Magnus Smek synes vid denna tid hava arbetat på att riket skulle få en Allmän landslag, men han lyckades icke hindra, att landskapen var för sig levde som förut efter sitt eget skön och sin sär24 skilda lag. De konungar, som följde efter honom, vände sina omsorger åt annat håll och synas icke hava gjort något för omarbetningen av någon lag, men landskapen var för sig underkastade sig emellertid så småningommed vissa förbehåll denna Allmänna landslag, till dess att till sist konung Kristoffer med hjälp av ärkebiskop Nils Ragvaldsson reviderade denna lagbok och påbjöd den, på några helt få ställen förbättrad, och efter omkring etthundra år, nämligen år 1442, gjorde den officiell. Denna har hittills hos oss varit i bruk, men den har rönt samma öde somföreträdarnas lagar ochhar genom, förändrade tidsförhållanden blivit till mera än hälften föråldrad, ehuru det är uppenbart, att den icke heller förut har överallt varit i hka mån iakttagen. Vi hava nämligen även efter Kristoffers lag i många mål, särskilt arvsmål, följt Upplandslagen, såsom prejudikat från förra århundradet visa, och konungJohan III synes även havastadfäst densåsomden med bilhgheten mest överensstämmande. Men efter den av konung Carl IX företagna revisionen^ av Kristoffers Landslag och från dess ^ De femnamngivna kanikemas från Uppsala, Linköpings, Strängnäs’, Västerås’ och Växjö stift vid den av konung Magnus (Eriksson) anbefallda lagrevisionen och lagsammanjämkningen mot alla lagförändringar och bestämmelser, som strida mot den kanoniska lagen, synodal- och provinsialstadgar, påvhga, kungliga och andra Sveriges prästerskap och kyrka beviljade privilegier, den 8 mars 1347 i Örebro skrifdigen avgivna protest finnes ännu kvar i original och är utgiven i Diplomatarium Svecanum, Vol. 5:2 (1865), s. 643 f. * Om editio princeps (1608) av denna lag se G. Hafström, Landslagens tryckning —ett 350-årsminne (Sv. Juristtidn., Arg. 44, 1959, s. 15-19).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=