6 De som kallades goter blevo bekanta för världen först under 4:e århundradet efter Frälsarens födelse, men geter och amazoner funnos även före Alexander den store och före det trojanska kriget. Men antag, att de hava varit desamma och utvandrat härifrån antingen 300 år, somsomliga anse, eller mer än 1000 år f. Kr. f., somJohamies Magnus^ menar, och begivit sig ned till floden Tanais [o :Don] och Meotiska träsket [orAsovska sjön], varifrån de hava strömmat in i Asien och Europa, vemskulle kunna tro, att de, som voro spridda på så stort avstånd i tid och rum, längre hade kommit i håg detta sitt fädernesland, att icke tala omatt genomhandelsförbindelser antingen 5 vi skulle hava fått våra lagar från dem eller de sina från oss? Men vilka lagar dessa utländska goter hava haft före de skrivna, är icke bekant; om dessa hava varit de, som senare nedskrevos i Spanien under Henrik, Theoderiks son^, då Leo var kejsare^, omkring 5 :e århundradet efter Frälsarens födelse, hgga de närmare de angränsande galliska och romerska lagarna än våra. Det synes därför ickehgganågot dunkelt i att de snarare hava fått sina lagar fråndemänfrånZamolxis och Dicenaeus och i att vi alls icke hava fått våra lagar från dem. Menför att nu tala omDicenseus var hanvisserligen till tidensenare än Zamolxis, och om vi antaga, att goterna hava utvandrat härifrån omkring år 200 e. Kr. f., såsomde flesta mena ochsynes vara det sannolikaste, skola de likväl icke komma i beröring med Dicenasus, som levde två århimdraden tidigare. Deimes Bilagines eller Belagines* tillhöra enhgt deras åsikt oss, därför att de skulle betyda antingen ’stadslagar’, Bylagh, eller ‘bihang’ eller ‘tillägg’ till lagarna, Bijlagh eller Bijaffskiedh, som om en grek eller Boroista® skulle hava lärt sig att tala eller skriva svenska femhmidra år, imian han hade fått kännedom om goterna. Ty goterna kallade lagar på den tid, då Jornandes [orjordanes] (från vilken de hava allt detta) skrev detta om Dicenaeus, Vittodh^, icke med det latinska ordet Lex, Lagh, som 6 nutidens språkbruk har gjort till vårt. Detta är liksom när de vilja, ^ Johannes Magnus, a. a., s. 40: »Annus tunc erat... ante natumChristum millesimus qua” dringentesimus trigesimus ...* [0: 1430 f. Kr. f.]. * Eurik, Teoderiks son, var västgöternas konung 466-484. * Leo var byzantinsk kejsare 457-474. * Sej. Loccenius, Antiquitates Sveo-Gothicae, 1647, s. 127; cd. 2, 1654, s. 54 f.; ed. 3, 1670, s. 49 f. —Redan JOH.ANNES Magnus, a. a., s. 124 erinrar omDicenaeus’ lagstiftning, som kallas »lingua Gothica Bilagines ... quod Latiné iuxta leges [d. v. s. bi-lagar] dicere possumus». ® Se ovan s. 5 not i. * Se S. Feist, Vergleichendes Wörterbuch der gotischen Sprache. 3. Aufl. (1939), s. 570 under ordet Witojj, Gesetz, Gebot.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=