344 Grotius. Se häromK. Bolle, Euhemerism; Jan de Vries, Religionshistorien i fågelperspektiv (1961). Den av Stiernhöök förfäktade uppfattningen levde länge kvar. Den möter sålunda hos G. O. HylthénCavallius, Värend och virdarna i. Sid. 2g6 not 1 Omnamnen på månader och dagar se Kulturhist. lex. V (art. Göi); H. Celander, Månadsnamnen Thorre, Gåe- Gö(j)a och Torsmånad och därtill anknuten kalendertradition (Arv VI, 1950). Sid. 2g6 not 3 I fråga omden fornnordiska gudatron må hänvisas till Folke Ström, Nordisk hedendom. Tro och sed i förkristen tid (2 uppl. Lund 1967), med rika hänvisningar till litteraturen; Jan de Vries, Altgermanische Religionsgeschichte 1-2 (Grundriss der Germanischen Philologie, herausgeg. v. Hermann Paul 1957). Sid. 303 not 1 Ompredikan se även Y. Brilioth, Predikans historia (Lund 1945). Sid. 303 not 4 Om biskopsämbetet se ävenJ. A. Hellström, Biskop och landskapssamhälle i tidig svensk medeltid. Rättsh. bibliotek 16 (1971). Sid. 306 not 3 Vad Stiernhöök uppgiver om prästernas och kyrkornas bokinköp motsvaras närmast av UpL kyrkobalken 3 pr. Stadganden i detta ämne finnas i övrigt endast i Södermanna-, Hälsinge- och Smålandslagarna av skiftande innebörd. Sid. 307 Stiernhööks uppgift om kravet på faddrarna, att de skulle kunna pater noster och credo, motsvaras, vad landskapslagarna angår, endast av Dalalagen, kyrkobalken 6 pr. Sid. 30g not 3 Se G. Inger i Kulturhist. lex. X, (sp. 6 ff., art. Kyrkostraff) samt A. Seierstad, a. a. IV (sp. 77 ff. art. Excommunicatio og interdikt).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=