342 1897» s. 159). Axel Pedersen (de bekanta Axelssönernas far) inskred för att rädda sina dotterbarns arv. Se härom Danmarks Adels Aarbog 1893, s. 273 f. (Krognos) samt (ofullständigt) Lizzie Carlsson, »Jag giver dig min dotteD>, 2 (1972), s. 182 f. (meddelande av teol. dr Jan Liedgren). Sid. 282f Omersätming för skada vållad av djur å annat djur se redogörelsen för landskapslagarna m. m. hos G. Hafström, Fä sargar fä, TfR1959. Se även S. Jägerskiöld, Omculpa-ansvaret under 1600- och 1700talen. Rättshist. studier 5, s. 171, 188. Sid. 286ff. Den syn på rehgionen och dess förhållande till filosofien, som Stiernhöök här utvecklar, är påverkad av Descartes (Cartesius). Vidare gäller detta även ifråga omStiernhööks lära omen »naturlig religion», där denne reservationslöst ansluter sig till stoikerna. Läran om en »naturlig religion», som förfäktades även av synkretistema, hörde till dem, somkomatt betraktas som kätterska. Cartesianerna liksom synkretistema och här även Stiernhöök, åberopade med förkärlek Ciceros och andra stoikers ord, särskilt uttalandet, att man ingenstans påträffat ett folk utan Gudsdyrkan. Biskoparna Johannes Mathiae och Johannes Terserus anklagades för synkretism och tron på en naturlig gudskunskap, se Prästeståndets protokoll 1664. Stiernhööks religiösa åskådning står även såtillvida synkretisternas nära, somhan i olika sammanhang ådagalägger misstro mot den överbyggnad på urkristendomens grund, som den katolska kyrkan uppfört. Han kritiserar denna utveckling främst på s. 299 f. På s. 307 vänder han sig mot dopet och ceremonierna därvid, på s. 310 mot celibatet, på s. 312 mot begravningsceremonier och på s. 314 mot prästernas girighet. Det är tydligt att Stiernhöök i några avseenden stått kalvinismen nära, liksomJohannes Mathiae ochJohannes Terserus gjorde det. Han kan, liksom Mathiae, ha tagit intryck av kalvinskt fromhetsliv under sina vistelser i Holland. Att märka är vidare att Stiernhööks levnadsbana företer tydliga likheter med Johannes Terserus. Båda var dalkarlar, den ene från Rättvik, den andre från Leksand. Båda har varit knutna vid gymnasiet i Västerås, båda hade 1640 blivit professorer vid den nygrundade
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=