338 ränta (1916). J. E. Almquist, Om ärftlig besittningsrätt till jord, s. 126 fF. (Uppsala 1928); E. Heckscher, Sveriges ekonomiska historia 1:2, s. 332 fF. (Sthlm 1936). Ämnet har senare behandlats av E. Brännman, Frälseköpen under Gustaf II Adolfs regering (Lund 1950); Eibert Ernby, Adeln och bondejorden (Uppsala 1975); Henrik Munktell, Böndernas ställning vid i6oo-talets mitt (Historisk Tidskrift 1943, s. 61 fF); Curt Agren, Adelns bönder och kronans (Uppsala 1964). Sid. 200 not 2 Stiernhööks tolkningar möter även hos D. Nehrman-Ehrenstråle, Inledning til then Swenska lurisprudentiam civilem (1729) s. 45. Flera av Stiernhööks etymologier är tidigare belagda i svensk litteratur, t. ex. hos Loccenius, Antiquitatum sveo-gothicarum libri tres (1647-1670). Om dylika etymologiers plats i språkvetenskapens utvecklingshistoria se A. Borst, Tumbau von Babel 1-4 (1957-63). Sid. 201 not 4 Om de Finländska grev- och friherreskapen se M. JoKipn, Suomen kreivi-ja vapaaherrakunnat (Helsingfors 1956-60). Sid. 203 not 5 Se även J. E. Almquist, Omärftlig besittningsrätt till jord s. 89. Sid. 212 not 4 Tillägges: G. Pellijeff, Lag omgård i västgötalagarna (1967). Sid. 21j not 4 Omsolskifte se D. Hannerberg i Kulturhist. lex. XVI, sp. 416 fF. Sid. 214 not j Se vidare S. B. Ek, Väderkvarnar och vattenmöllor (Nordiska museets handl. 58 (1962); Kulturhist. lex. IX, sp. 536 fF. (Kvarn, Kvarnrätt). Sid. 21g not 4 Omaquilini, präglade under 1200-talet, se bl. a. K. H. Schäfer, Die Ausgaben der Apostolischen Kammer unter Johan XXII (Vatikanische Quellen, herausg. von der Görres-Gesellschaft 2, Paderborn 1911). Einleitung s. 72.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=