335 Sid. 132 Om testamente i äldre rätt se bl. a. C. G. Bergman, Testamentet i 1600-talets rättsbildning (Lund 1918); J. Liedgren i Kulturliist. lex. XVIII. Sid. 136 not 1 Kritik av föreställningen om Värends lika arvsrätt har framförts av L. O. Larsson, Det medeltida Värend (1964, omtr. 1975) s. 13 f. och av Elsa Sjöholm i Scandia 1968, s. 134 fF., med polemik även mot Ä. Holmbäck, Ätten och arvet. Sid. 139 not 2 Att märka är att Stiemhööks mening åberopas bl. a. i P. AbrahamsSONS kommentar till landslagen, se 1702 års uppl. s. iio; 1726 års uppl. s. 319. Sid. 140 not 1 Stiernhööks mening åberopas bl. a. av P. Abrahamsson, a. a. (1726) s. 316. Sid. 142 Orden »ty ingen kan på annan överflytta mera rätt än han själv åtnjuter» är ett citat från Corpus juris civilis D. 50.17.54: »Nemo plus iuris ad alium transferre potest, quamipse haberet.» Sid. 143 not 4 Se vidare G. Hafström, Dulgadråp och danaarv (Festskrift tillägnad Karl Olivecrona 1964). Sid. 147 not 1 En modern framställning av träldomen är Clara Nevéus, Trälarna (1974) s. 147. Stiernhööks skildring av träldomen och dess förhållanden har i senare htteratur varit föremål för detaljkritik, ej minst av Calonius i De prisco in patria servorumjure (1780 fF.). De felaktigheter och missförstånd, som där anmäkas, har ej i Nelsons notapparat konsekvent anförts.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=