329 skiljaktigheter från den av Schlyter som Magnus Erikssons stadslag utgivna Stockholmshandskriften av lagen. Sid. ig not i Omlandslagens stadfästelsebrev 1442 se J. Liedgren i Magnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning. Rättshist. bibliotek 6 (1962). Sid. 20 not 1 Om protesten se Å. Holmbäck, Magnus Erikssons landslag (1962) Inledning, s. xxvnfF., där bl. a. påpekas, att förestäUningen om en herredag eller ett riksmöte i Örebro 1347 är ogrundad. Jfr J. LiedGREN i Kulturhist. lex. XI (1966) sp. 222 fF., med en annan uppfattning om protestens karaktär, samt S. Sjöberg, Studier kring Magnus Erikssons landslag (Rättshist. studier 4, 1974) s. 13 fF. Sid. 20-21 Att observera är att Stiemhööks framställning av lagrevisionens läge måste vara gjord före år 1669. Detta år fick nämhgen Stiernhöök uppdrag att revidera lagen. Sid. 24 not 2 En omfattande htteratur om Sveriges territoriella indelning, dess ålder och innebörd förehgger efter S. Tunbergs nu föråldrade akademiska avhandhng. Nämnas må E. Hjärne, Roden (Namn o. Bygd 1947); dens., Svethiud (Namn o. Bygd 1952); G. Hafström, Ledung och marklandsindelning (1949); dens.. Land och lag (1970) s. 9 fF.; A. Schiick, Svithjod och folklanden (Hist, studer tillägnade Nils Ahnlund, 1949); S. Söderlind, Häradet (Historisk Tidskrift 1968, s. 102 fF.); T. Andersson, Die schwedischen Bezirksbeziehungen hund und hundare (Friihmitteralterhche Studien, ed. K. Hauck, 13 Bd, s. 88 fF.) och där anförd htteratur; S. Ekbo, Ordet hundare. Arkiv för nordisk filologi 77; 1-4; T. Andersson, Omhäradsnamn (1965). C.-A. Ekbom har behandlat ämnet med utgångspunkt i käUmaterial om Viennetionden; Viennetionden och hundaresindelning. Studier rörande Sveriges äldsta poHtiska indelning (Rättshist. bibhotek 23, Lund 1974). En historiografisk översikt över forskningen Fmnes
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=