305 Vid biskopens och kyrkoherdens ämbetsutövning förbigå alla lagar Biskopsbesymierligt nog Guds ords predikaid såsom något överflödigt eller dem ovidkommande, vilket borde överlämnas till uppläsare eller lägre på den klerikala rangskalan stående. Biskoparnas första och huvudsakliga uppgift var mässandet^, såsom hos hedningarna offrandet, vilka de även härutinnan synes hava efterliknat att de av mässan gjort ett offer.^ Detta hade de emellertid gemensamt med kyrkoherdarna; följande var däremot biskoparnas särskilda uppgift, nämligen för det första att ombesörja inrättandet av kyrkobyggnader och begravningsplatser, vare sig det gällde invigandet av nya och från grunden uppbyggda, vilket icke kunde ske utan stor ståt och kostnad, varvid församlingen betalade utgifterna, eller återställandet av anläggningar, som genom någon olyckshändelse blivit fläckade och vanhelgade, t. ex. genom mord, blodsutgjutelse, lönskaläge, hor osv.; vidare att vart tredje år visitera församlingarna och för dem tillsätta kyrkoherdar och biträden, där sådana saknades, granska och sköta om kyrkobyggnaderna, deras skrud och utrustning, räkenskaperna och inkomsterna och rätta till brister och felaktigheter; och för det tredje att presidera i kyrkliga domstolar och avdöma mål, tillhörande den kyrkliga jurisdiktionen; varom allt längre fram.'* För detta anvisa lagarna åt dem: i. Alla inkomster av biskopens Biskopens ingods ochgårdar, somfordomskänkts eller bestämts åt biskopssätet och kallades, liksom kronans gårdar kallades Upsala ödhe®, å sin sida Staffzboo och Stoolsboo, dvs. stavens eller herdestavens och sätets eller katederstolens gårdar. 2. En tredjedel av spannmålstionden i hela stiftet. Vissa lagar dela emellertid tionden på sådant sätt, att en tredjedel alltid tillfaller kyrkoherden och att de återstående två tredjedelarna delas i tre delar, varvid den förstatredjedelentillföll biskopen, den andra kyrkan och den tredje de fattiga; på andra ställen, särskilt i Norrland®, där det finnes en utmärkt tillgång på och fångst ämbetet 409 komster ' Oni predikan under medeltiden och överhuvud under den katolska tiden se H. Johansson i Kulturhist. lexikon XIII, sp. 420. * Om den romersk-katolska gudstjänsten, mässan, se H. Johanssoni Kulturhist. lexikonXII, sp. 163 ff. * Om den romersk-katolska uppfattningen av nattvarden såsom ett mässoffer {sacrificium missa) sej. Gallén i Kulturliist. lexikon IV sp. 55 ff. * Se nedan s. 310. * Se ovan s. 198. * Omdet ekonomiska och samhällehga Uvet i Norrland i äldre tider se det värdefulla material, som offentliggjorts av J. Nordlander, Norrländska samlingar. Ser. i (1892-1905), 2 (1915-1923) och 3 (1933-1934) m.m. 20-804510 Stiernhöök
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=