301 dag medgivet biskoparna att göra detta utankonungens vetskap och tillåtelse; denne tillkommer nämligen —att ickenämna amiat —att känna till häradernas indelning och områden i och för kronans inkomster och rättskipningen^ Sedan rätt till plats och sockenområde utverkats, kunde enskilda erhålla medgivande att bygga på egen bekostnad i förhoppning om patronatsrätt. Eller ålades samma börda allai förhållande till var ochens 403 förmåga och villkor, vid penningböter, somi sin helhet tillföllo den nya församlingen. De härrörde ju från dess medlemmar, vilka därför i gamla tider synas hava imiehaft patronatsrätten vid val av kyrkoherde. Den nya kyrkobyggnaden tillkom en utstyrsel, som framförallt Kyrkoskrudcn bestod i klockor, kyrkligaskrudar, med vilka dels altarena dels de som tjänstgjorde i kyrkan smyckades, så ofta somde skulle förrätta gudstjänsten, smörjelse, korporale och ofFerskål, kalk, dopfunt, vilka behövdes vid sakramentens utdelande, vaxljus, kandelabrar, rökelsekar^, ritualböcker och sångböcker, att icke nämna Den heliga skrift. Kyrkans inkomster, för vilka dels dylik utstyrsel borde inköpas, Kyrkodels själva kyrkobyggnaden repareras och underhållas, bestodo först och främst i tionden av all spamimål, varav kyrkan gjorde anspråk på en tredjedel, såsomsenare skall nämnas. Vidare i de böter, somerlades vid mål inför den kyrkliga domstolen, särskilt där förgripelsen begåtts mot kyrkan, men större delen därav tillföll emellertid biskoparna. För det tredje i gåvor och testamenten, som gjorts av Gåvor och fromma människor. Det var nämligen under alla förhållanden tillåtet att för fromma ändamål giva kyrkan så mycket man ville av avlingegods även mot arvingarnas vilja, men av arvegods, då dessa icke ville det, blott en tiondel.® Somföreståndare för dessa kyrkogods tillsattes förmyndare eller bevakare, Kiörckiowäriande'*, som sågo till att Inkomsternas kyrkans egendom icke avyttrades eller förskingrades, utan välbeinkomsterna testamenten 404 föreståndare i6:e årh., somhar byggia). »Konungen låter kyrkobygge böija.» Övers, av E. Wessén, 1933. Se dennes kommentar till lagrummet. ^ Om sockenindelningens ursprimg och historia se G. Hafström, Den uppländska sockenindelningen (1951). * Clirisma; corporate, patella; calix; haptisterium; cereus, candelabrum; turibulum. ® Se Upplandslagen, Kyrkobalken kap. 14 med Hohnbäcks kommentar i Svenska landskapslagar. Ser. i (1933), (b) s. 40. * Kiörckiowäriande, nuv. ’kyrkovärd’. Omdetta ords olika former och de lagrum, där det förekommer, se Schlytehs Ordbok.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=