296 kallade andra Giöa eller Giöia, varav årets andra månad^ hos oss tros 395 hava fått sitt nanni, och man uppger än, att hon varit dotter, än hustru till Odin; det finnes dock ingen anledning, att vi därom anställa en noggrami undersökning. Om Saturnus råder tvekan. Både människooffren och den efter honom uppkallade dagen synas nämligen bevisa hans dyrkan; ty människor, särskilt gossar och ynglingar, offrades blott åt Saturnus, och därför uppges han av skalderna sluka gossar. Den sista dagen i veckan kallades fordom Söördagh, som nu för tiden med ändrad bokstav heter Löördagh; andra anse, att Lögerdagh har sin benänming efter ’badvatten’ [d: fsv. lögh], emedan de, somföljande dag [a: påsöndag] ämnagå till gudstjänsten, just på den dagen bada och förbereda sig. Detta lämnar jag dock därhän såsom osäkert och övergår till andra rangens gudar, vilkas nanmåtminstone äro svenska. Dessa voro Njord och Frej, Odins sonrangens gudar söner, vid vilka man, som ovan är sagt, plägade svärja. Johannes Magnus^ hänför till de simpla och andra rangens gudarna Methotis, Fro, Holler, Vagtioft, Hading, den finske Rostioph, Rostar. Dessa, som voro beryktade för häxeri och sällsamma konststycken, hade blivit präster av olika rang, någon gång även konungar, och upphöjdes till sist genom vårt folks välvilja eller enfald från människor till gudar. 396 Manföljde därvidromarnas ochgrekernas exempel, vilkaävenförlänade sina väl förtjänta konungar gudomligahedersbetygelser. Slut nuom gudarna och deras antal och uppgift, så långt vi hittills veta,^ Nästa fråga är: vilka och huru många voro föreståndare för dessa offertjänster? Hade gudarna var och en sina egna präster, offer, tempel, vid religions- Jm^dar eller hade de gemensamma? Huruvida prästerna ägnade sig utövning ^ r & 6 Våra andra Föreståndare och tjänare endast åt offren eller även voro förpliktade till andra medborgerliga uppgifter, och efter vilka lagar och med vilka hedersbetygelser och belöningar de utförde offren, är ickenog klart och tydligt. Dennorske författare, som i det föregående ofta nänmts^, påstår, när han omta- ^ Februari kallades i almanackan Göjemänad. ® Johannes Magnus, a. a., i :a boken, kap. 10. Denne har dock Rostiophum Finnonieum, ej som Stiernhöök, genom ett överflödigt komma, Rostiophum, Finnonem. ® Den moderna litteraturen omvår forntids gudaväsen är alltför omfattande för att kunna här anges. (Endast av särskild anledning lämnas litteraturanvisning.) * Det åsyftade och av Stiernhöök mycket använda arbetet är Snorre Sturlesons Heimskringla i Peder Claussons danska översättning (1633) (om dess titel se ovan s. 10). Det utgavs för första gången på isländska och med svensk och latinsk översättning av J. PeringSKiÖLD i Stockholm 1697. Det ifrågavarande stället återfinnes å s. 2 av P. Claussons översätt-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=