295 och när det åskar, tro de möjUgen eller säga det i varje fall, att han åker, Thor Gubben åker. Åt denne hava de helgat årets första Tor eller månad och veckans femte dag [o: torsmånad och torsdag], vilka benämningar ämiu i dag äro i bruk. Närmast Tor stod Oden eller Odin, som kom från Asien (därför Odin kallades han ocksåAs), ochgenomtrollkonster och taskspeleri lyckades hksoni genomunderverk, förvärva rykte för gudomlighet, och efter att hava blivit från främling landsman, frånlandsman konung och från konung gud, vann han den största dyrkani hela Norden; utlovande i krig seger över fienderna och i fred makt och rikedom, var han därför våra förfäders hideMars ochMercnrins.Mercurius vägde dock över, ju flera de voro, som hellre ville hava pengar än krig och det till den grad, att i våra dagar somliga, somutan giltig anledning hålla vilodag, icke sky att för att få pengar till låns eller till skänks anropa denna gudamakt; dessas sinnen förhäxas och luras av djävulen under denna gudamakts förklädnad, så att de, då de tyckas hava mottagit och besitta sommest, i själva verket icke hava någonting. Ät dennagudhar man helgat fjärde dagen i veckan [o: onsdag], vilket namn behållcs än i dag. Den tredje av gudarna, den alstringskraftiga Friggaeller Freja, hade Frigga cllcr till fader Odin, men uppgives hava varit dennes sondotter. Honhade Freja en gång varit en utomordentligt skön drottning och blev sedan moder och gudimia för njutningen, för fruktbar årsväxt och markens gröda liksom för barnen av lyckliga äktenskap; hon var därför vår Ceres och vår Venus. Man ansåg nämligen, att en enda gudomlighet räckte för dessa olika önskemål och att gudarnas antal icke borde ökas utöver det nödvändiga. Dessa tre gudar hörde näniligen till de stora. Det finnes emellertid de, som med Tor sammanblanda Tore, och man anser dem dock vara sins emellan skilda gudar. ÄvenFrigga kallas av andra Disa, efter vilkenmanuppkallar den tredje dagen i veckan, somvi dock nyss gåvo åt Mars; denne kallades av oss fordomAs, av tyskarna Hesus eller Hisus, varifrån kommer Hi sesdagh och med sammandragning Hijss-dagh, i allmänhet dock vanligare med ett t eller d, såsom i många andra ord, ställt framför, Thijss-dag eller Dijss-dag, för våra dagars tyskar Dings-dag, eller därför att den oftast var den ordinarie dagen för tingen.^ Frigga * Om dessa etymologiska äventyrligheter se E. Hellqxjist, Svensk etymologisk ordbok (1922), u.o. tisdag och Tyr. Tore 394
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=