293 deras vapen, om de hade varit vapenföra män, som om de skulle hava dem med sig såsom segertecken icke blott över fienden utan även över döden, ochframdelesbrukademämiuen gång. Därmedmå emellertid hava förhållit sig hurusomhelst, så är det dock ett faktum, att hos våra förfäder den hedniska religion varit den förhärskande, vilken vi kallat folkreligionen^, vare sig därför att den överallt var den traditionella eller emedan den särskilt tilltalade folket, som, okunnigt om den himmelska härligheten och obekymrat omnågon från dygder och själens odhng härstammande salighet, blott söker det yttre och det somhör kroppen till, såsom hälsa, rikedom, makt och hedersposter, lycka ute och hemma, i fred, i krig, i äktenskapet och i hemmet. Detta uppskattar man som verkliga förmåner och kallar den Gud eller de gudar för frikostiga, som kunde förläna dylikt, men demför vredgade och fruktansvärda, vilka avslogo det och därför borde hyllas med offerlöften och en i ögonenfallande dyrkan, vare sig för att bevekas till gåvor eller blidkas till skonsamhet. Det kan icke sägas, vilka lagar vi hava haft härom eller också härutinnan; att emellertid några dock funnits bör icke betvivlas. OmViger Spas flockar^ funnes kvar, skulle kanske något kunna förtäljas därom. Det är nämligen icke troligt, att de, som under de senare århundradena velat sätta religionen främst, under de föregående alls icke brytt sig om den. Det må därför nu räcka med att om en världslig sak i få ord hava anfört vad som, på vad sätt det vara må, däromberättats från nat håll. Våra förfäder hava under hedendomen fått sin religion från greker och romare eller åtminstone haft den gemensam med dem, och det betyder ingenting, att den anses vara först av Odin införd från Skytien i Asien. Ty vemtror väl, att den icke funnits till förut? Tor fanns här säkert före Odin, och den asiatiska religionen överensstämde med den europeiska vad angår Jupiter och den övriga gudaskaran av hans släkt och dess blods- och offerkult, även omde här och där dolde sig under Bels, Hammons, Isis’ och andra namn. Ochför att först tala omgudarnas antal rådde därutinnan stor skillnad, gudar Grekland, som med skalderna somförlossningshjälp var en fruktsam gudamoder, hade många gudar och romarna hade medstatens tillväxt ännu flera, så att man till slut byggde tempel icke blott åt människor 390 Den hedniska eller folkreliHurudan den som var och varuti den bestod an- 391 Mångfald av ^ Se ovan s. 289. * Se ovan s. 9.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=