SISTA KAPITLET Om kyrkolagen eller ombestämmelserna rörande kyrkorna och deras tjänare 383 INNEHÅLL Religionens kraft och verkan. Religionernas ursprimg, grundval och uppgift. Religionernas olikhet. Religion utanför Guds kyrka. Den filosofiska religionens beskaffenhet och var den förekom. Dess sekter bland filosofema. TUlhördc götarna och svearna denna? Den hedniska eller folkreligionens utsträckning, beskaffenhet och var den fanns. Mångguderi och gudarnas dyrkanhos oss. Gudstjänstens föreståndare och tjänare. Den tidigaste kristna religionen. Den krisma religionen delad i sekter. Från vilka religionen kom till oss och hurudan den var beskaffad. Föreskrifter och lagar angående gudstjänsten. Lagarna angående det yttre, som gänar religionen och gudstjänsten. Kyrkornas förfatming och templens grundläggning, utsmyckning, inkomster och föreståndare. Det kyrkliga ståndet. Kyrkoherdens och klockarens förfarming, kallelse, lön och ämbete i allmänhet. Biskopens ämbete, inkomster, värdighet. Kyrkoherdens ämbete och inkomster särskilt. Kyrklig domstol. Mål vid kyrklig och biskoplig domstol. Slutord. -j-ihuru gudstjänstförfattningarna tillhöra ett annat område, hava JZi dock våra förfäder velat hava dem främst i varjelag^; de må därför tilläggas somett bihang. Dc satte på kyrkans män det största värde för 384 religionens skull såsomicke blott bringande själens frälsning utan även Religionens bidragande till den borgerliga lyckan. Den vore nämligen grundvalen för staten, och när den undergräves, undergräves även staten själv, och det icke utan skäl, ty där det vidonda gärningar icke finnes någon fruktan för Guds straff och det vid goda gärningar icke heller finnes hopp ombelöning för goda gärningar^, upphäves vördnaden för Gud, upphäves skillnaden mellan heligt och världsligt, försvinner vördnaden * Alla landskapslagar inledas med kyrkobalkcn, de bägge Västgötalagama och Västmannalagen därtill med formeln»Kristus är först i vår lag»; se häromHolmbäck &Wesséns kommentar till ifrågavarande lagrum. G. J. V. Ericsson, Den kanoniska rätten och äldre Västgötalagcns kyrkobalk. Rättshistoriskt bibliotek 12 (Lund 1967). * Det av Stiernhöök brukade latinska ordet för belöning redhostimentum är synnerligen ålderdomhgt och mycket sällsynt; omdet verb hostio, ’återgälda’, varav redhostimentumär en avledning, se A. Walde, Lateinisches etymologisches Wörterbuch. 2. Aufl. (1910), s. 371. kraft och verkan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=