SJÄTTE KAPITLET Om skadegörelse 377 INNEHÅLL Av vem eller av vad åstadkommes skadegörelse. På vem. Brand. Skadegörelse av kreatur på kreatur. ^kadegörelse åstadkonimes antingen av en människa eller av dragdj ur, kreatur eller hund Aven människanärmarebestämt antingen Skadegörelse åstadkommen av människa med avsikt eller av våda och det på enperson eller på vår egendom. På egendom åstadkommes skadegörelse genom brand, som med avsikt anlagts i syfte att bränna bonde och by^; i detta fall är straffet’ 378 att själv brännas levande osv., som ovan är sagt.^ Om gärningen begåtts av grovt vållande, förphktade den gärningsmamien att utöver straffet för vårdslöshet, som var böter, även ersätta värdet av det brunna; i fall av våda däremot att erlägga blott en fjärdedel av värdet. Skadegörelse kan med avsikt ske även på kreatur och småboskap. De gamla lagarna föreskriva icke blott en värdering av dessa utan även något bötesstraff, när avsikten är uppenbar, för illvilja; det kallades Afwindzboth.^ Hade det nämligen skett av våda^, erhöll ägaren, som billigt var, endast värdet. Enligt vår lag® räknas även okunnighet till våda i motsats till den romerska lagen’, ty om ett dragdjur * Det av Stiernhöök i hans latinska text brukade uttrycket är hominemjuxta ac cedes, somi sin tur är en översättning av det fomsvenska allittererande uttrycket bapi by ok bond* (Upplandslagen, Viderbobalken kap. 25) och bap* by ok bonda: (Hälsingelagen, Viderbobalken kap. 20): de bägge ledens ordningsföljd hos Stiernhöök har här behållits. * Straffet är angivet i de i föregående not anförda lagrummen ävensomi Kristoffers Landslag, Högmålsbalken kap. 11. ® Se ovan s. 254. * Ordet Afwindzboth förekommer icke i svenskan enligt Söderwalls Ordbok, F. A. Dahlgrens Glossarium (1914-16), Svenska Akademiens Ordbok och Rietz’ Dialekt-lexikon. Stiernhöök synes hava hämtat det från de norska lagarna, där det under formen öfundarbot icke är sällsynt; se E. Hertzbergs Glossariumi Bd 5 av Norges gamle Love (1895), s. 756, där det förklaras som »en tiUxgsbod, der ved visse personlige kraenkelser skulde udredes for den sxrhgt krxnkende hensigt, som udoveren havde lagt for dagen». ® Kristoffers Landslag, Byggningabalken kap. 45. * Samma lag och lagrum. ’ Corp. iur. civ. Ed. ster. 9^. Vol. i. Institutiones 4.3 (De lege Aquilia); Vol. 2. Codex Justinianus 3.35 (De lege Aquilia).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=