Till den Gunstige Läsaren Det är nu på trettioandra året, sedan vid sidan av en assessorsbeställning vid Kungl, Hovrätten i Åbo^ åt mig uppdrogs professuren^ i fäderneslandets rätt, dvs. i nu gällande rätt. Då enligt föreskrifterna i Akademistatuterna^ denna skulle jämföras med den romerska civilrätten, avskildejag allt, som antingen för länge sedan hade föråldrats eUer som, änskönt det i våra dagar delvis var i bruk, dock syntes vara överflödigt, för att sominledning skulle tjäna en kort och åtminstone huvudpunkterna innehållande undersökning av bägge rättssystemen, utan vilken, då det gällde därom okunniga, enjämförelse vore fåfäng och fruktlös. Men sedan jag hade kastat en bhck tillbaka på dessa avskilda lagställcn, syntes de mig vara flera än jag från början hade iakttagit. Till dessa beslöt jag att lägga övriga lagbestämmelser, som jag kunnat samla från allehanda fornminnen, urkunder och historicfragment, men främst från landskapens särskilda lagar, vilkas huvudinnehåU det syntes lämpligt förklara genom en kortfattad parafras och fördela i den ordningsföljd, som läsaren här ser, i den avsikten att därav skullebhva liksomen systematisk samling, om vars fullbordande och offentliggörande förslag icke hade väckts, om icke Hans Excellens Magnus Gabriel De La Gardie, Greve till Läckö osv., detta ^ Då Stiernhöök, som sedan år 1630 var assessor vid hovrätten i Abo, år 1640 vid sidan därav även blev professor vid akademien (universitetet) därstädes, är det innevarande året (1672) det 32:a sedan dess. * Att Stiernhööks verk härrör från hans - låt vara - kortvariga undervisning i rättshistoria vid Abo Akademi, framgår också av den stora plats, somjämförelser mellan den forna sveo-götiska rätten och den gamla romerska rätten upptaga. * H. SCHUCK, Kgl. Vitterhets, Historie och Antikvitetsakademien. Dess förhistoria och historia, 2 (1933), s. i ff. På grundval av Johan Hadorphs mot slutet av sitt liv författade berättelse omAntikvitetskollegiets första upphov erinrar Schuck omatt riks- och universitetskanslern Magnus Gabriel De la Gardie år 1666 sökte förverkliga sin plan att inrätta ett kollegium för svensk fornforskning och att (s. 9 och 17) till forskningsobjekten även hörde »Antiquitates Leguni eller dhe gamble swenske Lagar». Angående den första uppsättningen av kollegiemedlemmar anmärker Schuck (s. 30), att det var blott en som saknades - StiernHÖÖK. Av vad Stiernhöök själv berättar om sina relationer med rikskanslern framgår, att om Stiernhöök själv hade velat, skulle även han hava kunnat tillhöra den första uppsättningen. Nu valde han att som fri forskare understödjas av rikskanslern. Om tryckningen av hans verk De jure Sveonum et Gothorum vetusto på statens bekostnad hade Antikvitetskollegiet den 28 maj 1668 gjort framställning (s. 37 och 39). 1 a — 804510 Stiernhöök
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=