268 gum eller brud, mot brudförare eller brudfrämma, mot förmedlare ända till sju dagar från bröllopsdagen, mot kvinna, övermaga, gubbe eller sjukling, mot domsverkställaren, likasåomdråpet förövades med kniv eller båge. I dessa fall fördubblas böterna. Om det förövas i kyrkan, på kyrkogården, vid tinget, i hemlighuset, i vederbörandes egen verkstad, säng eller stuga, vidareomdet förövats mot föräldrar, barn, bröder, systrar, småbarn, tredubblas bötesstraffet; omdessa fall har talats även i det föregående kapitlet. Endast dråp å makeochå konungen eller å husbondevar livssak, med konfiskationav egendomen, vilket också drabbade ett’ auxocptopci^ gripna mordbrännare; övriga brott kunde, somredan är omtalat, huru stora de änvoro, sonas med pengar; detta enligt svearätten, i vars ställe sedermera dockdeåt götarna givna Birger Jarls lagar fingo överhanden; vid svårare brott, sådana som de flesta nyss omtalade, taga dessa lagar antingenlivet eller egendomen, varmed följde landsförvisning av den anklagade. Ett dråp begånget av flera- på en förbinder visserligen alla till offentlig kyrkoplikt, men dock icke mer än tre till erläggande av devanliga dråpsböterna; av dessa kallas en anstiftare [consultor), den andre medhjälpare [detentor) ochden tredjedråpare (occisor), och de straffasvar och en som förövare av dråpet, dock med olika straff. Om® en kroppsdel, t. ex. en fot, en hand eller någon annan del, blivit avhuggen ochjordas och själva personen kort därefter dör av samma sår, straffas persondråpet med särskilda böter och avhuggandet av kroppsdelen med särskilda böter. Månne det är troligt, att kroppsdelarna begravts med särskild rit och ceremoni, och så att någon skullekunna levande högtidligen begå sin egen jordafärd? Ty som ombåda såväl dödats som begravts, hållas de ock isär vid bestrafhhngcn. Sådan var vördnaden för blod, sådan respekten för kroppens delar, och det är desto mera förvånansvärt, att manpå andra håll ansåg det blod, somav någonhändelse kunde rimia ut, vanhelga kyrkogårdochkyrka, omdet icke till362 På en begånget dråp av flera ^ De i Stiernhööks text förekommande, som vanligt genom tryckfel vanställda grekiska orden, äro avsedda att utläsas érc’ aUTOtpcopco, ’på bar gärning’. ^ Södermannalagen, Manhelgdsbalken kap. 24 benämner de tre banemännen: rap bani (consultor Stiemhöök, rådbaneman, Wessén), hald bani (detentor Sticrnhöök, hällbaneman Wessén), sänder drapare (occisor Stiemhöök, sannbaneman Wessén). Se härom K. G. Westm.\n, Om delaktighet i dråp enligt de svenska landskapslagarna (Antiqvarisk ddskrift för Sverige, Del 17:2, 1902). ® Stiernhööks framställning är hämtad från Södermannalagen, Manhelgdsbalken kap. 6; »Omlemlästning.»
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=