RB 2

258 vinning, som de enligt lagen i ett sådant fall kunde ha, utan också att förlora vad de ägde. Undantagna härvid voro kvinnor och övermaga under femton år, på vilka naturhgtvis icke någon misstanke om dråpet föll och vilka även så till vida voro befriade från att deltaga i sammanskottet, att icke heller för demi sådant fall erlades mer än halva böter. Men för att sådana sammanskott skulle kunna äga rum, måste klarhet föreligga omcorpus delicti, dvs. såväl att någon påträffats dödinomdet häradet somatt hanpåträffats sårad eller dräpt: Hitter ey lijck ärrat och undat; vidare synas ey a handawärck ather, a engin both firi dråp kräfia^, dvs. Om sår icke synes, må böter icke erläggas. Dessa ord saknas tyvärr i Kristoffers Landslag.^ En man kan nämhgen dö plötsligt även av annan orsak. Den Saliska lagen i Frankrike berör skulden noggrannare, nämhgen: 349 si qvis inveniatur in convivio aut alibi, ubi qvatuor, quinq. vel etiampliires una sunt, illos qvi remanent, aut unumconvictumreddere imperat, aut omnes ccedis illius compositionem conjecture.^ Vidare, si qvisforis å casa sii'e iter agens, sive in agro positus å contubernio fuerit occisus, et tres vel amplius habuerit plagas, novem de contubernio Jubet ccedis conferre mulctam.* Vår lag talar omalla och envar, vilka i mod och kraft troddes vuxna att begå ett dråp. För övrigt blevo dråp även sällan hemlighållna, enär de icke bestraffades med döden. Enhgt norska lagen® straffades den, somdolde ett av honombegånget dråp, både med landsflykt och konfiskation av hans egendom, ett straff, som var bestämt för dråp på nära anförvant, och vilket var icke blott ruinerande, utan även både skamligt och vanärande. De däremot, somerkänt, strafladcs blott med de vanliga böterna, vilka icke voro stora, men för att dråparen skulle hjälpas så mycket, måste erkäimandet göras samma dag som dråpet ^ Upplandslagen, Manhelgdsbalken kap. 8. »Hittas ... lik med ärr och sår ... När ej synes på liket handaåverkan, då har man ej rätt att kräva någon bot för dråp.» Övers, av E. WessÉn, 1933- * Själva dessa ord återfinnas icke i Kristoffers Landslag, Dråp med vilja kap. 24-26. * Lex Salica c. 45 :i (ed. Lindenbrog, s. 334). »Omnågon påträffas (död) i ett glatt lag eller armorstädes, där fyra, fem eller också flera äro tillsammans, bjuder lagen, att de som äro kvar antingen överbevisa én eUer att alla sammanskjuta ersättningen för detta dråp.» Jfr härmed den latinska texten och översättningen i Lex Salica. 100 Titel-Text. Hrsg. vonK. A. Eckhardt (Germanenrechte. Neue Folge. Westgermanisches Recht. 1953), s. 192 f. * Lex Salica c. 45:3 (ed. Lindenbrog, s. 334). »Omnågon utanför hus och hemvaresig gående på vägen eller befinnande sig på åkern dödats av ett tältlag och fått både tre eller flera sår, bjuder lagen, att nio av tältlaget sammanskjuta böterna för dråpet.» Jfr härmed Eckhardts i föregående not citerade text och översättning, s. 194 f. ‘ Magnus Håkonssons Landslov, Mandhelgebolk kap. u (Norges gamle Love, Bd 2, 1848, ».56 ff.).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=