FJÄRDE KAPITLET Om 345 dråp INNEHÅLL Inga dråp fordomlivssaker. Dråp voro av olika slag och likaledes straffet för dem. Dråpsstraffet i våra dagar. Preskription vid dråp. I vad mån frivilHgt erkännande av dråp hjälper. Dråp begångna av kvinnor. Dråp i nödvärn. Gottgörelse för dråp given av ätt till ätt; given till husbönder för dråp å tjänare eller träl. Kvinnors, övermagas och sinnessjukas ställning i dråpsmål. -r visserligen kunde de gamla inräkna vissa dråp med hänsyn till V person och tillvägagångssätt i den redaiP omtalade gruppen Straff för dråp av brott, vilken förutomdet vanliga straffet hade egendomskonfiskation därmed förbunden, men de har dock upplåtit en särskild balk åt dråp i allmänhet, dvs. vanliga dråp, sombegås antingen av våda eller av vilja, men i en plötshg vredens hetta och häftighet eller i ett 346 från bägge sidor avtalat vapenskifte; för demvar straffet enligt den Med hänsyn gamla rätten aldrig dödsstraff —utomenhgt götalagarna i vissa fall till tiden, un- —^ utan blott en bestämd pemiingbot, som erlades med fyrtio mark der det förra och det innevarande århundradet och kallades Sporgiäld^ och efter den av k. Birger företagna lagrevisionen förblev till konung Kristoffers tid®, men i Danmark däremot ända till Kristian III;s tid.^Antingenav omsorg omkrigsmaktens effektivitet eller därför att man ansåg det eländigt och skadligt för samhähet, att vid ens död två skulle ryckas bort, efterskänkte man nämligen fordomlivet och nöjde sig medpengar eller biltoghet. Så gjorde även norrmännen,® dock med någon skillnad; ty de konfiskerade all ^ Se ovan s. 235. * Ordet översättes av E. Wessén (t. ex. Upplandslagen, Manhelgdsbalken kap. 46) med ’spårgäld’. Om denna te r ms förekomst och betydelse se Schlyters utredning i Ordboken, s. 588 f.; art. Spårgäld i Kulturhist. lexikon. ® Om exempel på bibehållandet ännu in på i6oo-talet av penningböter såsom straff för mandråp och av ättebot med ty åtföljande urfejdsbrev se K. G. Westman, Från landskapslagar och folkting till rikslag osv. (Minnesskrift ägnad 1734 års lag, i, 1934), s. 37-40. * Konung Kristian III av Danmark, Gustaf Vasas samtida, är känd bl. a. för sina lagförbättringar; se P. J. Jorgensen, Dansk Retshistorie. 2. Udg. (1947), s. 226 ff. ® Se F. Brandt, Forelaesninger over den Norske Retshistorie, 2 (1883), s. 65.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=