253 Erik och S:t Lars, rikets skyddspatroner. Våld förövat mot någon på hans egen mark under sånings- och skördetiden straffades med dubbla vanliga böter, på samma sätt som omdet ägt rummider ett 341 krigståg eller då konungen var närvarande eller i antågande, eller riksråden, somnyss^ är sagt. Västmannalagen^ bestämmer denna frid, sedan konungens ankomst bebådats, till sju dagar före ankomsten och lika många efter avfärden. Till 14 dagar utsträckes denna fridsoch säkerhetstid, sedan riksrådet sammankallats. Man beaktade även brottens skiftande hemskhet, nyttjade verktyg Med hänsyn och tillvägagångssätt, och detta på ohkavis; t. ex. omnågoni hemlig- till verktyget het dödar en man, sedan i smyg för bort och döljer honom, lägger a löhn och bär i fiälster, kallalagarna® detta mörda, ettord, somvi i samma betydelseav gammalt haft gemensamt med våragrannar, även tyskar [0: morden] och engelsmän [o: murder]. Likaledes t. ex. när någon anfaller en med någonting sysselsatt och alldeles ovetande såsom en sovande, en simmande eller en, som håller på att tömma sin buk, vilket lagarna^ kalla Nidingzwärki inskränkt bemärkelse. Likaledes när någon kastar omkull och pryglar någon, somLandslagen säger. Hugger eller slår blockhugg, som Södermannalagen® säger, Ståhr a halss eller hofwud och slår, som Västgötalagen® säger, eller, med ett ord sagt, så behandlar någon, att allt för mycken övermod, ringaktning och grymhet kommer till synes. Sådan prygling brukades mot trälar, varifrån det även fått sitt nanin.'^ En 342 friboren man ådrog sig därför större vanära av att ha fått prygel än av att ha fått ett sår, och för den skull bestraffades det också med större straff. Högsinnade hava de varit, somvid hänmd ytterligt hata hemliga knep och all slags vildliet, då motståndaren ligger fallen. Därför voro straff och skuld mindre för den, somangrep öppet, ehuru han i övrigt gjordesamma sak; den somangrep försåtligt och hemligt, uppbar mera vanära och straff, när brottet icke kundesonas med böner och ^ Se ovan s. 246. * Västmannalagen, Manhelgdsbalken kap. 24. ® Västgötalagarna (oinbeläggställen se Schlytersglossariumu. o. myr{sa); Kristoffers Landslag, Balken omDråp med vilja (se gloss, u. o. myrda). * Kristoffers Landslag, Balken om Dråp med vilja XV {Inc.: Thessen a;ru nidings wa;rk ...). ® Södermannalagen, Manhelgdsbalken kap. 8 och 10. * Äldre Västgötalagen, Balken omUrbotamål § 10: (majrer) standaer a halsi ok a höfj>. ’ Om j^rzlbxria, ’häftigt slå (en människa), såsom man plägade slå en träl’ (Schlyter, Ordbok, s. 758), se ovan s. 158 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=