240 han ville. Våra lagar^ tillåta mannen att på stället döda hustrun, som överraskats med sin älskare, ävenså hustrun sin mans älskarinna, men strafflöst törst under den förutsättningen, att den ena eller bägge dödades på bar gärning ochmedhöljen av sängkläder ochlakanfördes till tinget. De norska^ och isländska® lagarna tillåta detta, icke blott då det gäller den egna hustrun, utan även, då det är fråga ommoder, syster, dotter och broders hustru, liksom släktens vanära i rättmätig känsla av skymf hänmas av den, somär förmyndare eller i förmyndares ställe; dessa lagar äro alldeles desamma somDrakons^ blott med den skillnaden, att de senareinomdetta härrmdområdeinbegripaäven en frilla, men utesluta en broders hustru. Den sachsiska® rätten inbegriper under detta privilegium även en sköka och en frilla. Dessa lagar iakttogos även där den romerska gällde, dock med någon skillnad. Ty våra lagar tillåtaatt dödaantingenbägge eller endera, dvs. horkarlen och horkvinnan, blott det skedde på bar gärning, eti’ auT09copco®, något som de med blodfläckadetäcke-ochlakanhöljena, som förts till tinget, skulle utvisa. Goternas i Spanien’ och burgundernas® lagar vilja obetingat, att bägge eller ingen skulle dödas, eljest anse de, att dödandet ägt rum mera av hat till personen än till det begångna brottet, och påbjuda, att den av lagarna föreskrivna mansboten skall erläggas för den, som dödats, särskilt för horkarlen, om det var han som dödats. Ty enbart för dottern hölls hos goterna en fader icke skyldig till dråp; manansåg nämhgen, antingenatt den, som dödade dottern, icke handlat som fader, eller att den, somhellre icke villehava någon dotter alls än en liderhg, skulle tjäna till ett föredöme för övriga föräldrar och till en skräck för barnen, och därför borde ursäktas. Men det som var tillåtet, då det gällde på bar gärning ertappade, var icke tillåtet ifråga om misstänkta eller t.o.m. överbe325 ^ Bl. a. Upplandslagen, Ärvdabalken kap. 6 och Östgötalagen, Edsöresbalken kap. 26. * Magnus Håkonssöns Landslov, Mandhelgebolk kap. 5 (Norges gamle Love, Bd 2, 1848, s. 52). ® Lögbök ... cöur Jönsbök hin forna; lögtekin a alj)ingi 1281. Utg. S. Skulason (1858), Mannhelgi 2 (s. 32 ff.). * Jfr G. Busolt, Griechische Staatskunde. 3. neugest. Aufl. 2. Hälfte. Bearb. von H. SwoBODA (Handbuch der Altertumswissenschaft. Abt. 4:1. i, 1926), s. 805 ff. ® Sachsenspiegel. Landrecht. Hrsg. von K. A. Eckhardt. 2. Bearb. (1955), III. 46, i (s. 234) med H. C. Hihsch’s övers. (1936), s. 260. * Den grekiska rättsliga termen ctc’ auT09tbpcp, sombetyder ’på bar gärning’ uppträder i Stiernhööks text i ganska förvanskat skick. Se vidare nedan s. 268 not 1. ’ Leges Wisigoth. 1. III. t. 4. c. 4 (ed. Lindenbrog, s. 64). ® Lex Burgundion. t. 68 (ed. Lindenbrog, s. 294).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=