XVII stiindom inträffa tider, när det icke blott är tjänligt att lagarna ändras, utan även nödvändigt. Detta skaU delvis bliva tydligt av de lagar, somjag framlägger, vilkajag dock icke skattar så högt, att jag skulle anse demvara värda att tiUägnas en så hög person, för den händelse icke tidens skick och bruk och Eders Kund. Majestäts mildhet inbjudit därtiU. Jag kommer i håg, hurusom för femtio år sedan, när Eders Kungl. Majestäts farmoders broder^ den Store Gustaf Adolf hade beträtt min hembygd Dalarne^, allmogen från alla håll hade skyndat tdl av begär att fåse sin Konung och kastat in i hans fordon, då han färdades över isen (det var nämligen vinter), härvor och nystan av lingarn ävensom andra enkla hemslöjdsalster®, dessa hade Konungen vänhgt leende med glad min mottagit, road både av folkets troskyldighet och iver att på varje sätt ådagalägga sin flinkhet och underdånighet. Bland dem, som skynda till, då Eders Kungl. Majestät nu griper rikstyglarna, befinner ävenjag mig med min visserhgen ringa, men dock i samband med mitt yrke stående gåva, somicke bör bedömas efter sitt penningvärde, utan efter min avsikt att på det enda sätt, somär mig möjhgt, betyga min underdånighet. Min avsikt är vidare, att, omgåvan - som eljest i sig själv ligger i dunklet * Den av Stiernhöök använda släktskapsbeteckningen auiinciiliis maqnus betydde redan i det gamla latinet formoders (eller mormoders) hroder och var en juridisk term på stamtavlan; se Thesaurus Linguae Latinae, Vol. 2 (1900-1906), sp. 1609. Konung Gustaf Adolfs syster Katarina var gift med pfalzgreven Johan Casimir; deras son var Sveriges konung Carl X Gustaf, vars son var konung Carl XI. ^ Detta den unge konung Gustaf Adolfs besök i Dalarne i december 1622 synes icke vara särskilt omtalat vare sig i den synnerligen omfattande Gustaf II Adolfs-litteraturen eller i landskapet Dalarnes rika hembygdslitteratur. Den kände hembygdsforskaren Helmer LagerGREN (d. 1947) har dock i Falu-Kuriren 5 nov. 1932 meddelat vad han funnit om konung Gustaf Adolfs resor till och i Dalarne och uppräknar icke mindre än tolv, den sista i febr. 1630. Omresorna är 1622 nämner han blott, att de ägde rumi febr. och i dec. Denna uppsats finnes omtryckt i Falu-Kurirens samlingsverk Gammalt och nytt från Dalarne [Vol. 6 (1931-1933)], tr. 1933, s. 168-170. Nu gjorda efterforskningar i Riksarkivet ha emellertid givit vid handen, att enligt Riksregistraturet konungen utfärdade sitt första beslut från Falun den 13 dec. och sitt sista den 20 dec.; den 30 dec. 1622 var han åter i Stockholm. Dalasonen Stiernhööks målande bild av konungens slädfärd över Siljan torde hittills icke vara observerad av forskningen. ® För det här brukade ordet hemslöjdsalster använder Stiernhöök en längre latinsk omskrivning, som i översättning skulle låta »alster, som de med egen arbetsflit för hemmabruk hade tillverkat».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=