215 mellan två byar, halvera dessa rätten, utan hänsyn till, huruvida byamännen voro flera eller färred Enär kvarnarna icke voro skattlagda såsomännu i våra dagar är fallet i de norra landskapen, där nästan alla hava var och en sina egna kvarnar, ankom det på den enskilde att bygga eller ej. Enligt de senaste lagarna^ gör kronan anspråk på alla sådana vattendrag, där antingen kvarnar eller hammarverk kunna byggas. Bland adelns privilegier® räknas därför, att adelsmännen få på sina egna gårdar uppföra sådana verk eller verkstäder, utan att de få hindras av konungens landshövdingar eller beskattas. Kronans vatten- 297 rätt synes dock böra inskränkas till de allmänna vattendragen, som antingen äro segelbara eller vilka användas gemensamt av flera landskap eller härad; det är därför av vikt, att en ränna i mitten lämnas öppen för fiskens eller båtarnas framkomst, vilken vi därför kalla Kongzådran.'* Broar och vägar, förutomde på egen mark och till bruk endast för Broars och bymännen, brydde man sig i gamla tider fögaom, dock medfull frihet vägars innebörd att handla icke blott för landskapen var för sig utan även för enskilda personer.®Allt eftersomdet tycktes för envar tjänligt, antingenbyggde man eller rev ned och kände sig säkrare, där kommunikationerna voro antingen inga eller svåra, därför att landskapen antingen voro fiender sins emellan eller voro utsatta för fientliga anfall från grannarna, eller också var anledningen den, att man kände olust vid arbeten, av vilka frukten icke i lika mån komalla till del. Men sedan känslan för handelns nytta och den inonarkiska styrelsen fått överhand, behövde folket med hjälp även av Guds ords förkunnare och kyrkans tjänare snarare uppmanas än tvingas till dessa allmänna åtgärder, även om de voro gagnehga för enskildas intressen. Broar ^ Se Upplandslagen, Viderbobalken kap. 22, Hälsingelagen, Viderbobalken kap. 17, Västmannalagen, Byggningabalken kap. 21 och Södennannalagcn, 13yggningabalken kap. 21. ^ Se härom § 18 av bergverksordningen den 6 juli 1649, behandlad av B. Ekeberg, Ett och annat omdet svenska vattenregalct (jemkontorets vattenrättsutredning, i, 1914). ® Adelns privilegier stadfästes av Gustaf II Adolf den 8 oktober 1617, varefter riddarhuset inrättades genomen kunglig stadga av den 6 juni 1626. Efter representationsförändringen i866 har successivt försvunnit vad som då ännu återstod av adelsprivilegier. * Om kungsådra se AktsamUng till kungsådreinstitutets historia. Utg. av K. G. Westman (1920); K. G. Westman, Kungsådran i den svenska rätten under medeltiden (1927) (Uppsala Universitets Årsskrift, 1927; Progr. 4); K. G. Westman, Kungsådran inför konung och ständer under nyare tiden intill 1734 års lag (1929) (U. U. A.: Juridiska fakultetens Minnesskrift, 15). ® Om motiven för byggandet av vägar och broar (varmed även avsågos vägbankar) se Östgötalagen, Bygdabalken kap. 4 och 5 med den därtill hörande kommentaren av Holmbäck & Wessén, Svenska landskapslagar, Ser. i (1933, (a), s. 234 f.)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=