199 konungen, understött fienden med råd och dåd eller eljest begått något majestätsbrottd Likaledes, omnågon icke fullgjort den krigstjänst, vartill han var skyldig för sin jord, omhan flytt inför förestående stridd Fordom uppbar kronan endast en tredjedel, folket en tredjedel och den, somskadan lidit, för sig en tredjedel; nu för tiden har konungen avstått sin rätt till sådan jord åt någon av hans [o: den brottsliges] släkt påfäderne eller möderne, i den månde synas ickehava varit skyldiga till det brottet, utan genom sin pliktuppfyllelse hava gjort sig förtjänta. Förläningsjordhemfaller också åter till kronan, om villkoren icke följts eller icke uppfyllts. Även skattejord övergår i kronans ägo, om den pålagda skatten icke betalas under enhel treårsperiod, dock med det förbehållet, att de närmaste arvingarna kunna friköpajorden genom att erlägga skatten. Det är likgiltigt, huruvida skatterna icke erlagts genomförsummelse av ägaren, eller av landbon 275 eller brukaren. Kronanhar en fordranpå självajorden, i vilken den från början synes hava haft en tyst pant.® Åkrar eller jordar, somäro i en- Enskildas skildas ägo, innehavas antingen med odalrätt eller förläningsrätt eller jord ärftlig arrenderätt. Med odalrätt innehavas många såväl frälses som Odaljord ofrälses åkrar ochjordar; med demhava ägarnafrihet att göravad de vilja. Vad adelns jord angår, den må hava förvärvats vare sig genom arv eller köp eller mednågonannan rättsgrund, råder ingentvekan. De kallas fria (Frälsse), icke därför att de skullevara fria frånvarjebörda (ty med deras avkastning bestridas omkostnaderna för rusttjänsten {militia cqtiestris) och åtskilligt annat), utan i jämförelse med och i förhållande till skattejord och ärftlig arrendejord, som erlägga mera. Omofrälses skattejord kan större tvekan råda av skäl, somstrax skola skattejord framföras. Det är emellertid säkert, att skattejordar kunna överflyttas genom arv, säljas, bortskänkas, bytas osv. alldeles som de genom odalrätt fria, och de skilja sig från kronojordarna icke blott häri utan däri, att den på dem fordomlagda skatten är mindre än den på kronojord och på ärftlig arrendejord lagda. Ty det sistnämnda slaget intar Ärftlig arbland våra jordar ett slags mellanställning mellan krono- och skatte- rendejord jord, Sämje-heller Stadgegodz, man kansäga: avtals- eller överens- 276 ^ S :ma lag, Högmålsbalken kap. 8-9. Omhögmålsbrotten och deras straff i de medeltida lagarna se nedan s. 235 och 255. ^ S:nia lag, Konungsbalken kap. 17. ^ Denna pant, som själva jorden utgjorde oberoende av särskilda avtal mellan parterna, kallar Stiernhöök med en från den romerska rätten (se t. ex. Institutiones. 4. 6. 29) hämtad term tacita hypotheca. Se även S. Jägerskiöld, Handelsbalkens utländska källor s. 181 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=