190 snarare skulle tro —, att landbon eller brukaren hädanefter skulle i ränta och avrad eller skatt betala så mycket, somåkernuppskattats till. Liksom nummus var det minsta myntet, var även nununularium (Penningzland) den minsta åkerlotten, så mycket som möjligt närmande sig det romerska scruptilum, omockså något större. Det bestod i längd av en stång och en ocD en fjärdedels ahi ochi breddaven halv stång och två och en fjärdedels ahi; vår stång innehöll nio inhemskaalnar. Penninglandet var således sex ochtrefjärdedelsalnar brett och tio och en fjärdedels alnar långt, dvs. migefär trettio fot långt och tjugo fot brett. Närmast detta komett tredjedels plogland, som på vårt språk heter örtugaland, som var nio stänger långt och sex brett eller —vilket är lika mycket —aderton stänger långt och tre brett. Något större var ett halvt plogland, Halfföresland, nio stänger långt och lika brett eller aderton stänger långt och fyra och en halv stång brett. Dubbelt så stort var ett örisland, som innehåller aderton stänger i längd och nio i bredd och omfattar tre örtugsland eller tjugofyra penningland^. Men alldenstund, somjag sade, detta mätningssätt infördes dels för avradens skull, dels för prisets vid köp och försäljningar, var det nödvändigt, att vid mätningen någon hänsyn togs icke blott till jordens storlek utan även till dess beskaffenhet. Om därför platsens läge icke medgav den rätta längden, gjordes utfyllnad på bredden och, omvänt, ombredden var smal, skedde uppmämingen till så mycket större längd. Vidare utfördes den så att stenig och sandig jord icke medräknades och att för att ange olikheten mot bördigare jord lades av lerig och grusig jord så mycket mera till i ersättning. Detta sätt att mäta var i bruk huvudsakhgen hos svearna, men särskilt i Uppland, och anses där vara infört under konung Magnus Ladulås år 1282® vid det i Stockliolm [Helgeandsholmen] i juni hållna mötet.^ Därvid uppges en viss skatt vara påPcnningzland 261 örtugzland Halfföresland örisland 262 ^ in tryckfel för et. ^ Enligt Stiernhööks anvisning för beräkningen avi öreslands areal är denna en produkt av faktorerna (då i stång innehåller 9 alnar) 2 x 9 x 9[längden] x 9 x 9[bredden] = 13.122 ahi^, vilket stämmer med den av G. Thuun, Historisk utveckling av den svenska skifteslagstiftningen, 1911 (Bil. t. kommittébet.), s. 136 lämnade siffran för storleken av öreslandet i Norrland (Gästrikland) i början av 1600-talet. Stiernhööks uppgifter omhalvöreslandet och örtugslandet äro även riktiga. Med orätt låter han dock alnen imiehålla »ungefär» 3 i st. f. 2 fot. * Genom tryckfel står i den latinska texten 1482. Artalet (1282) står emellertid å s. 192 och 196. * Stiernhöök har föranletts att här omnämna detta av inga samtida källor betygade och först år 1586 uppdykande möte på Helgeandsholmen i Stockholm under konung Magnus Ladulås’
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=